Omställningsstudiestödet infördes hösten 2022 för att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling. Med data från de första två ansökningsperioderna undersöks vilka som ansöker om, och beviljas, omställningsstudiestöd. Rapporten visar att de som är mest utsatta för strukturomvandling, och därmed i störst behov av kompetensutveckling, använder stödet i mindre utsträckning än andra grupper.
Rapportens slutsatser och resultat
- De grupper som drabbas hårdast av strukturomvandling och som sannolikt också är i störst behov av kompetensutveckling, ansöker om stödet i lägre utsträckning.
- Det är framför allt personer med högre utbildning som ansöker om omställningsstudiestöd (figur 1).
- De som arbetar i yrken med störst risk att ersättas av AI ansöker om stödet i lägre utsträckning (figur 2).
- Personer med en högre individuell arbetslöshetsrisk ansöker om stöd i något högre utsträckning än övriga grupper (figur 3).
- De som beviljas omställningsstudiestöd har högre utbildning (figur 1) och lägre individuell arbetslöshetsrisk än de som får avslag (figur 3).
- Arbetsinkomsterna utvecklas på liknande sätt efter ansökan både för de som beviljas och för de som får avslag så till vida att inkomsterna minskar i samband med terminsstart. Detta tyder på att båda grupper är lika benägna att påbörja en utbildning. Stödet tycks därmed inte påverka viljan att börja studera.
Rapportens rekommendationer
För att öka omställningsstudiestödets effektivitet bör det riktas mot de personer som drabbas hårdast av strukturomvandling och därmed har störst behov av att uppgradera sina kvalifikationer.
- Rikta stödet till dem som inte hade investerat i kompetensutveckling eller omskolning utan samhällets hjälp. Ett rättframt sätt att åstadkomma detta vore att begränsa omställningsstudiestödet till dem som har varslats om uppsägning.
- Överväg att göra subventionsgraden beroende av omställningsbehovet. På så vis skulle subventionen bli större för individer med större behov av omskolning.
- Nivån på omställningsstudiestödet framstår som alltför högt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att utvidga lånedelen i högre åldrar i det reguljära studiemedelssystemet skulle skapa rimliga incitament för vidareutbildning utan de kostnader som omställningsstudiestödet medför.