Det är troligt att coronakrisen kommer att få långsiktiga konsekvenser för många människors inkomster och möjligheter att hitta jobb. Personer som var verksamma på relativt hårt drabbade lokala arbetsmarknader under 1990-talskrisen hade 20 år senare i snitt 8-9 procent sämre löneutveckling jämfört med personer på mindre hårt drabbade arbetsmarknader. Det visar nationalekonomerna Mattias Engdahl och Martin Nybom i en ny SNS-rapport.
Individers inkomstutveckling påverkas i stor utsträckning av vilken lokal arbetsmarknad de är verksamma på. En försämrad arbetsmarknad på kommunal nivå innebär både att många blir av med jobbet och även att de som har kvar jobbet kan få svårt att avancera i karriären eller byta till andra mer välbetalda jobb. Lågkonjunkturer kan på detta sätt få långsiktiga effekter.
Engdahl och Nybom visar i sin SNS-rapport att personer som arbetade i kommuner som drabbades hårt av 90-talskrisen hade en betydligt sämre inkomstutveckling relativt jämförbara personer som bodde i mindre hårt drabbade kommuner. Forskarna visar att dessa skillnader bestod även långt efter det att konjunkturen återhämtat sig.
»Vi har få anledningar att tro annat än att också coronakrisen kommer att få långsiktiga konsekvenser. Det gäller exempelvis för unga som är på väg in på arbetsmarknaden, för de som förlorat jobbet i samband med krisen och för arbetstagare på hårt drabbade lokala arbetsmarknader«, säger Martin Nybom.
Rapporten ger också en fingervisning om vilka det är som drabbas hårdast av försämringar på den lokala arbetsmarknaden. Författarna visar att de långsiktigt ihållande och negativa effekterna för kvinnor var mer än tre gånger så stora som för män. Resultaten tyder även på att personer utan eftergymnasial utbildning samt personer födda utanför Norden drabbades hårdare av 90-talskrisen. Engdahl och Nybom framhåller samtidigt att mycket skiljer 90-talskrisen från dagens kris.
»Coronakrisen slog inledningsvis hårt mot tjänstesektorn, vilket inte var fallet med 90-talskrisen. Den nuvarande krisen har därutöver både inneburit ökade krav på och möjligheter till distansarbete, som sannolikt kommer att få olika följdverkningar för olika grupper också på längre sikt. Krisen på 90-talet var också betydligt djupare«, menar Mattias Engdahl.
Hur Coronakrisen kommer utvecklas är däremot ännu osäkert och stora stimulansåtgärder har satts in för att motverka konjunkturnedgången. Martin Nybom:
»Finanspolitiken har så här långt varit expansiv, både i Sverige och i andra
länder, vilket kan mildra krisens effekter jämfört med 90-talskrisen. Den
har också en konkret lösning – flockimmunitet via massvaccination – vilket
inger hopp om en jämförelsevis snabb ekonomisk återhämtning.«
Om författarna och rapporten
Mattias Engdahl disputerade vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet 2013. Han har sedan 2017 arbetat som utredare vid Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU).
Martin Nybom disputerade i nationalekonomi vid Stockholms universitet 2013. Sedan 2017 är han forskare och docent vid IFAU.
Rapporten ”SNS Analys 74: Vilka effekter har lågkonjunkturer på lång sikt? Lärdomar från 90-talskrisen” bygger på rapporten Arbetsmarknadseffekter av konjunkturnedgångar (IFAU Rapport 2021:8).