SNS Konjunkturråd 2018: Fyra punkter för en reformerad kapitalbeskattning

I rapporten från SNS Konjunkturråd 2018 analyserar och diskuterar tre nationalekonomer kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige. Författarna finner brister i kapitalinkomsternas beskattning och föreslår en enhetligare beskattning. De förespråkar också en löpande fastighetsskatt för både småhus och bostadsrätter men lägre skatt på omsättning av fastigheter. Rapporten pekar också på att en skatteväxling från arbete till kapital kan ge samma intäkter och omfördelning men till högre ekonomisk effektivitet.

konjunkturradets-rapport-2018-kapitalbeskattningens-forutsattningar.pdf 1,8 MB PDF

För snart 30 år sedan reformerades Sveriges skattesystem i grunden. Sedan dess har stora förändringar ägt rum i både samhällsekonomin och skattesystemet. Skattereformens grundprinciper om enhetlighet och likformighet har i hög grad övergetts. En betydande kapitaltillväxt skapar möjligheter för investeringar och tillväxt men också oro för växande ojämlikhet med social och politisk sprängkraft.

Forskarna i SNS Konjunkturråd 2018 analyserar kapitalbeskattningen i Sverige och dess framtida utformning utifrån aktuell forskning och nya data. De ger följande rekommendationer om förändringar i kapitalbeskattningen:

  • Öka likformigheten i kapitalinkomsternas beskattning. Inför en generell skattesats på 25 procent för alla kapitalinkomster. Det är lägre än dagens generella nivå som ligger på 30 procent, men något högre än för vissa kapitalinkomster. Den schablonbaserade beskattningen av pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och placeringar på investeringssparkonton (ISK) bör tas bort.

    • – Vi vill harmonisera beskattningen av alla kapitalinkomster. Och vi pekar samtidigt på behovet av att utreda nya sparformer för enklare fondsparande som inte har snedvridande skatte- och inlåsningseffekter, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och ordförande i SNS Konjunkturråd 2018.

  • Inför en fastighetsskatt som är lika för hus och bostadsrätter, men avskaffa stämpelskatten. Alla fastigheter bör beskattas i relation till sitt marknadsvärde, och rådet föreslår en skattesats på 1 procent av taxeringsvärdet. Skillnaden mellan småhus och bostadsrätter är omotiverad och bör avskaffas, vilket medför en höjning av bostadsrätternas taxeringsvärde. Samtidigt bör skatten begränsas för alla hushåll med låg inkomst. Det skulle innebära en utvidgning från dagens system som enbart gäller pensionärer. Stämpelskatten är en ren flyttskatt som skapar inlåsningseffekter och minskar rörligheten på bostadsmarknaden och den bör därför avskaffas.
  • Utred skatt på större arv och gåvor, men inte på förmögenhet. Betydelsen av ärvt kapital har ökat i Sverige på senare tid. De arvingar som har högst inkomst är också de som ärver mest pengar. Erfarenheterna visar att en arvsskatt är förknippad med praktiska problem kring utformning och efterlevnad, men forskarna föreslår att en skatt på stora arv och gåvor ändå utreds. Förmögenhetsskatten bör däremot inte återinföras.

    • Förslagen från SNS Konjunkturråd 2018 är utformade så att den övergripande skattenivån hålls oförändrad. I Sverige beskattas personer med hög lön hårdare än personer med inkomster från kapital och rapporten visar att skillnaden mellan den högsta marginalskatten på arbete och kapital är bland de högsta i OECD.

  • Skatteväxla från arbete till kapital. Det finns både effektivitetsskäl och fördelningsmässiga argument för att balansera förslagen om höjda kapitalskatter med sänkta marginalskatter på arbetsinkomster. Förslagen är utformade så att den övergripande skattenivån hålls oförändrad.

    • SNS Konjunkturråd 2018

    Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning och gästprofessor, Sorbonne (Paris School of Economics)
    Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet
    Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet

    Relaterat innehåll