Under tre år har SNS drivit forskningsprojektet Brottslighet och samhälle om hur brottslighet med stor samhällspåverkan kan motverkas. Bland annat har infiltrering av myndigheter belysts. Mot bakgrund av de fortsatt stora problemen med systemhotande brottslighet väljer SNS nu att förlänga satsningen i tre år. Fokus framöver är organiserad brottslighet och kriminell ekonomi.
Forskningsprojektet Brottslighet och samhälle fortsätter att fördjupa kunskapsläget kring effektiva åtgärder för att stävja kriminalitet. I veckan möttes referensgruppen för det nya projektet för första gången. Projektet pågår till slutet av år 2027. Det kommer, utöver publicering av forskningsrapporter, att fungera som en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer som både påverkas och spelar en roll i att förebygga och motverka brottsligheten.
”Den systemhotande brottsligheten är fortsatt ett allvarligt hot för företag, ideella och offentliga aktörer och inte minst enskilda individer. Därför finns det ett stort behov av att SNS fortsätter bidra med kunskap för framtida policybeslut” säger forskningsledaren Louise Lorentzon, som tillägger att ”det är ett kvitto på att det första projektet har varit till nytta, att många fortsätter att engagera sig och att referensgruppen stärks med ytterligare myndigheter och företag”.
I likhet med det föregående projektet kommer Brottslighet och samhälle att ta ett brett grepp om frågorna och engagera forskare inom olika fält.
Bland de som ingår i referensgruppen finns Utbetalningsmyndigheten. Gabriella Bremberg, avdelningschef för dataanalys och granskning kommenterar myndighetens medverkan.
”Detta projekt ligger väldigt nära vårt uppdrag att upptäcka och förhindra välfärdsbrott och andra felaktiga utbetalningar. Den organiserade brottsligheten nyttjar att välfärdsystemet till stor del bygger på tillit för att lura till sig pengar. Det behövs mer kunskap för att kunna förhindra detta”, säger hon.
Men den organiserade brottsligheten och kriminella ekonomin är också ett problem för många företag. Pär Bygdeson, vd på Livsmedelshandlarna, ser det därför som en självklarhet att vara med i fortsättningen av projektet.
”Detta är ett väldigt bra forum för att följa med i framkant av den tillämpade forskningen, men också för nätverket och erfarenhetsutbytet med andra företag och offentliga organisationer som vi får tillgång till”, säger han.
I projektets referensgrupp ingår följande samhällsaktörer från myndigheter, kommuner, företag och civilsamhälle:
Advokatsamfundet, Akavia, Deloitte, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsägarna Sverige, Finansdepartementet, Fryshuset, Försäkringskassan, Göteborgs Stad, Kriminalvården, Livsmedelshandlarna, Malmö stad, Mellby Gård, MKB Fastighets AB, Nordea, Polisförbundet, Polismyndigheten, SEB, Skatteverket, Stockholms stad, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Swedbank, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Mellby Gård bidrar med finansiering till projektet.
Martin Hällsten, professor i sociologi vid Stockholms universitet, deltar som representant för SNS Vetenskapliga råd.