SNS startar nytt forskningsprojekt om skatter

Hur ska arbete, kapital och konsumtion beskattas i framtiden för att öka företags konkurrenskraft och människors drivkrafter att utbilda sig och arbeta? På vilket sätt säkras skatteintäkter på en nivå som behövs för att klara den offentligt finansierade välfärden? Och hur ska vi se på centrala principer i skattesystemet såsom legitimitet, effektivitet och omfördelning?

Det är snart 30 år sedan ”århundradets skattereform” genomfördes i Sverige. Sedan dess har både samhällsekonomin och skattesystemet genomgått stora förändringar, inte minst till följd av den ökade globaliseringen och tekniska utvecklingen. Svensk skattelagstiftning påverkas i dag också av beslut inom EU. För att skapa en arena för konstruktiva samtal, bidra med ny kunskap och lägga fram förslag till förändringar startar SNS det treåriga forskningsprojektet Skatter i en globaliserad värld.

Johan Almenberg, enhetschef för Offentliga finanser vid Konjunkturinstitutet, är ordförande för projektets referensgrupp.

– Ett väl utformat och fungerande skattesystem har stor betydelse för ekonomin och för samhällsutvecklingen. Min förhoppning är att projektet kommer att bidra till svar på strategiskt viktiga frågor, säger Johan Almenberg.

Skattesystemets olika delar kommer att belysas i ett tiotal rapporter av ledande skatteforskare som har knutits till projektet. Det första året kommer bland annat företagsbeskattningen, arbetsgivaravgifterna och arvsskatten att uppmärksammas. Därefter följer rapporter om bostadsbeskattning och energi- och miljöbeskattning. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, är redaktör för den slutrapport som ska sammanfatta projektet.

– Vi är väldigt glada över att kunna knyta all denna kompetens från forskarvärlden och från samhällets olika delar till projektet, säger Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Referensgruppen spelar en central roll för projektet genom att identifiera viktiga frågeställningar och bidra med värdefulla insikter från praktiken till forskarna.

I projektets referensgrupp ingår:

Johan Almenberg, chef för offentliga finanser, Konjunkturinstitutet

Rune Andersson, grundare och ägare, Mellby Gård

Thomas Andrén, välfärdsekonom, Saco

Yvonne Bertlin, skattechef, AstraZeneca

Ann-Marie Bjerström, skattechef, Uniper

Daniel Bruhn, skattechef, Investor

Johan Bygge, Senior Industrial Advisor, EQT

Christina Eng, ordförande för direkt beskattning, Skatterättsnämnden

Johan Fall, chef för skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv

Isabella de Feudis, vd, The Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA)

Lennart Hedqvist, ordförande, Bostadsrätterna

Anders Holmestig, vice vd, Lantbrukarnas Riksförbund LRF

Åsa-Pia Järliden, LO-ekonom, LO

Mats Kinnwall, chefekonom, Teknikföretagen

Ken Lagerborg, VP Group Treasurer, Atlas Copco

Hans Peter Larsson, skatteexpert, FAR

Heléne Lilja, kommunikationschef, Motormännen

Per Lyrvall, Sverigechef, Stora Enso

Karin Pilsäter, utredare, TCO

Eva Samakovlis, analyschef, Skatteverket

Bo Stoltz, avdelningschef, ESV

Carolin Symmons, Senior Indirect Tax Manager, Spotify

Anders Tegelberg, skattechef, Vattenfall

Katarina Nordblom, universitetslektor och docent vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet, deltar som representant för SNS Vetenskapliga råd.

 

Läs mer om projektet

Se film om projektet

Kontakt

Mikael Witterblad, chef SNS forskningsprogram, 070-532 28 89, mikael.witterblad@sns.se

Emelie Lekebjer, projektledare, 08-507 025 99, emelie.lekebjer@sns.se

Caroline Raxell, pressansvarig SNS, 070-382 20 95, caroline.raxell@sns.se