Mats Hammarstedt är professorn i nationalekonomi som ägnat sin karriär åt att forska om integration. Inom SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration har han skrivit en rapport om vägen in på arbetsmarknaden.
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö, började intressera sig för och undersöka integration i början av 90-talet, när han var doktorand.
– Integration är viktigt ur alla aspekter för ett samhälle och har fungerat ganska dåligt i 40 år. Det är inget nytt. Det var ett aktuellt problem då, och det är det i allra högsta grad även i dag, kanske ännu mer så, säger han.
»Kunskapen om integrationen har ökat«
På många sätt har vi ett svårare läge i dag än när han först kom in på ämnet, menar Mats Hammarstedt.
– Kunskapen om integrationen har ökat men samtidigt har den utrikesfödda befolkningen ökat i storlek. År 2000 var det ungefär en miljon människor i Sverige som var födda utomlands, i dag är det ungefär två miljoner. Det är ganska omvälvande förändringar, och många av de här personerna har låg utbildning och kommer från länder långt ifrån det svenska utbildningssystemet, säger han.
Integration på arbetsmarknaden genom lågkvalificerade jobb
I SNS-rapporten ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration” har Mats Hammarstedt tillsammans med Simon Ek och Per Skedinger undersökt om lågkvalificerade jobb och SFI (svenska för invandrare) kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden.
– Lågkvalificerade jobb leder till sysselsättning, de är en väg in på arbetsmarknaden. Däremot leder de inte vidare till någon fortsatt karriär. Det återstår att se till så att de här människorna kan göra karriär efter att de lämnat de jobben, säger Mats Hammarstedt.
»SFI ökar möjligheten att få jobb«
Språket är en nyckel för lyckad integration, men SFI hjälper inte nyanlända att komma in på jobbmarknaden i så stor utsträckning som man hade kunnat hoppas.
– Tittar man på tidigare forskning ser man att SFI faktiskt ökar möjligheten att få jobb, men effekten kommer ganska långt efter utbildningen, först efter ett antal år. Jag tror att både lågkvalificerade jobb och SFI är till nytta när man söker jobb, men det skulle kunna vara ännu bättre, säger han och fortsätter:
– Det är viktigt att arbetsgivarna känner tilltro till SFI. Att ha gått utbildningen ska vara ett kvitto på att man kan en viss nivå svenska. Man måste möjligen reformera SFI så att den tilltron ökar. Bland människor med goda färdigheter i svenska språket är sysselsättningsnivån snarare högre för utrikes födda än inrikes födda, så utbildning och språkkunskaper är avgörande för integrationen.
Både stat och individ har ansvar för integration
Ett hinder för en lyckad integration är diskriminering på arbetsmarknaden.
– Det förekommer att människor med utländskt klingande namn väljs bort i anställningsprocessen, och det ska man komma ihåg när man pratar om de här frågorna. Det är ganska lätt att belägga att diskriminering finns, men det är svårt att komma till rätta med det.
