2017 års SNS Demokratirapport diskuterar tillståndet för den parlamentariska demokratin i Sverige.

Den parlamentariska demokratins tillstånd i Sverige

Sveriges politiska maskineri gnisslar. 2014 års val vittnade om att det har blivit allt svårare att bilda stabila regeringar och att bygga majoriteter i riksdagen. Det verkar finnas ett behov av att förbättra det politiska systemets funktionssätt. Därför genomförde SNS forskningsprojektet Demokratirapport 2017: Den parlamentariska demokratins tillstånd i Sverige. Projektet resulterade i rapporten Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin.

Nya förutsättningar

Förutsättningarna för den parlamentariska demokratins sätt att fungera har förändrats.

  • Antalet riksdagspartier har ökat från fem i slutet av 1980-talet till åtta i dag.
  • Konflikten mellan politiska partier handlade tidigare nästan uteslutande om vänster–högerdimensionen.
  • Nya frågor absorberades tidigare av vänster–högerdimensionen; så
    är inte fallet i dag om till exempel migrations- och invandrarpolitiken.
  • Väljarna byter parti oftare än förr.
  • Blockpolitiken har blivit mer cementerad.
  • Sverigedemokraterna, som inte ingår i något block, valdes in i riksdagen 2010, vilket gör att inte något av de politiska blocken kan bilda egen majoritetsregering.

Lära av historien

Projektet visar hur den svenska parlamentariska demokratins funktionssätt, särskilt när det gäller regeringsbildningen och det politiska beslutsfattandet i riksdagen, har förändrats under de senaste decennierna. För att förstå vilka utmaningar och möjligheter vårt land står inför sätts den nuvarande politiska situationen i Sverige in i ett historiskt och jämförande perspektiv.

Åtgärder som kan motverka låsningar

Projektet utmynnar i konkreta förslag på hur politisk praxis och lagstiftning kan förändras för att förbättra den parlamentariska demokratins funktionssätt.

Fakta om projektet

Ansvarig forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64

Forskare

Forskargruppen leddes av professor Johannes Lindvall, Lunds universitet. I övrigt ingick professor Hanna Bäck, Lunds universitet, professor Carl Dahlström, Göteborgs universitet, docent Elin Naurin, Göteborgs universitet, och professor Jan Teorell, Lunds universitet.

Finansiering och referensgrupp

Finansiellt stöd för SNS Demokratirapport 2017 och en seminarieserie kring demokratifrågor erhölls från Hans and Märit Rausing Charitable Trust, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Bonnier Holding.

Tidsplan

Rapporten presenterades i september 2017

SNS Demokratiråd

SNS Demokratiråd presenterade under perioden 1995–2011 årliga rapporter kring olika aspekter av demokrati, alltifrån Demokrati som dialog till Makten i Europa.

Demokratirådet har bestått av fristående forskare som presenterat begrepp, analyser och resultat från undersökningar av demokratins normer och funktionssätt. Syftet har varit att stimulera en konstruktiv och saklig debatt kring demokratins villkor.

Rapporter från SNS demokratiråd

Demokratirådets rapport 2011. Makten i Europa

Demokratirådets rapport 2010. Europeiseringen av Sverige

Demokratirådets rapport 2009. Europa efter utvidgningen

Demokratirådets rapport 2008. Medierna: folkets röst?

Demokratirådets rapport 2007. Medierna och yttrandefriheten

Demokratirådets rapport 2006. Mediernas valmakt

Demokratirådets rapport 2005. Mediernas integritet

Demokratirådets rapport 2004. Demokratins grundlag

Demokratirådets rapport 2003. Demokrati i EU

Demokratirådets rapport 2002. Demokrati utan ansvar

Demokratirådets rapport 2001. Demokrati utan utland

Demokratirådets rapport 2000. Demokrati utan partier?

Demokratirådets rapport 1999. Demokrati på svenskt vis

Demokratirådets rapport 1998. Demokrati och medborgarskap

Demokratirådets rapport 1997. Demokrati över gränser

Demokratirådets rapport 1996. Demokrati och ledarskap

Demokratirådets rapport 1995. Demokrati som dialog