I länder med god barnomsorg finns inga belägg för att barns utveckling gynnas av mer än ungefär sex månaders föräldraledighet. Det kan tvärtom vara bra med barnomsorg tidigt, särskilt för barn från utsatta miljöer skriver Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen i en ny SNS-rapport.
I Sverige har barn rätt till förskoleplats från ett års ålder, men de flesta skrivs in i barnomsorg senare än så. Det beror förstås inte minst på möjligheten till längre föräldraledighet. I SNS-rapporten Föräldraledighet kontra tidig barnomsorg jämför forskarna Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen de båda omsorgsformerna samt hur de påverkar barn med olika uppväxtmiljöer.
”När det inte finns bra förskolor eller motsvarande är förlängd föräldraledighet oftast gynnsam för barns utveckling. Effekten syns i skolprestationer, hälsomått och till och med arbetsmarknadsresultat som mätts många år efter att föräldraledigheten förlängts”, säger Nabanita Datta Gupta, professor i nationalekonomi.
Men i länder som Sverige, där det finns barnomsorg av god kvalitet, syns främst positiva effekter för barnen under de första sex månaderna. Föräldraledighet som är längre än så måste därför motiveras med något annat än att det gynnar barns utveckling, enligt Datta Gupta och Jessen.
Med hjälp av stora datamaterial och avancerade statistiska metoder har forskningen på området utvecklats väsentligt under de senaste decennierna. Resultaten tyder inte på att små barn skulle fara illa inom förskoleverksamhet av det slag som finns i Sverige. Barn från socialt utsatta hem, som brukar vara underrepresenterade inom förskolan, ser tvärtom ut att gynnas i sin utveckling av att börja i barnomsorg tidigt.
”Visserligen brukar barn från välbeställda familjer påverkas mindre i sin utveckling, men de missgynnas inte av att gå i förskolor eller liknande verksamheter”, säger Jonas Jessen, postdoktor vid Institute of Labor Economics, IZA, i Bonn.
Barnomsorg av hög kvalitet kan bidra till att öka alla barns sociala förmåga och även jämna ut skillnaderna mellan barns förutsättningar, skriver forskarna i rapporten. Insatser under den tidiga barndomen, som är ett slags kritisk fas för hjärnan, kan vara särskilt värdefulla. Utvecklingen då kan med tiden även påverka skolprestationer, hälsoutfall och framgång i yrkeslivet.
Dessa orsakssamband kan ge vägledning inför beslut om hur skattemedel ska användas inom familjepolitiken, resonerar Datta Gupta och Jessen.
om författarna
Nabanita Datta Gupta är professor i nationalekonomi vid Århus universitet.
Jonas Jessen är postdoktor vid Institute of Labor Economics, IZA, i Bonn.