Föräldraledighet: hinder eller möjlighet för etablering i samhället?

Ann-Zofie Duvander Eleonora Mussino

Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.

Föräldraledighet. Hinder eller möjlighet för etablering i samhället 1,7 MB PDF

Flera politiska åtgärder har under senare år genomförts för att främja nyanlända invandrares arbetsmarknadsinträde. Kvinnor har haft svårast att etablera sig. Föräldraförsäkringen har ibland lyfts fram som ett hinder och regelverket har förändrats för att inte hindra arbetsmarknadsåtgärder.

Forskarna Ann-Zofie Duvander och Eleonora Mussino undersöker i en ny SNS-rapport hur nyanlända mammors föräldraledighet är kopplad till senare sysselsättning. I studien ingår alla kvinnor som invandrade med barn under 8 år mellan 1995 och 2014. Resultaten visar att kvinnor som tog en kort föräldraledighet det första året efter invandring i störst utsträckning hade en inkomst eller studerade följande år. De som tog lång eller ingen föräldraledighet var i högre utsträckning inaktiva.

»Vi tolkar resultaten som att en viss användning av föräldrapenning tyder på att kvinnorna är informerade om vilka stöd som finns, har kontakt med myndigheter och har påbörjat sin etablering. Samtidigt innebär föräldrapenning på heltid en risk för utestängning från arbetsmarknaden«, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Duvander och Mussino understryker att skillnaderna i sysselsättning är relativt små. Och att skillnaderna är större mellan kvinnor från olika födelseländer än mellan kvinnor som varit olika mycket föräldralediga.
»Födelseland fångar sannolikt upp andra faktorer som vi inte observerar i studien, såsom utbildningsnivå, erfarenhet, språkkunskaper, nätverk eller vilka etableringsåtgärder som erbjuds«, säger Ann-Zofie Duvander.

Under den studerade perioden var tillgången till föräldrapenning relativt obegränsad för den som kom till Sverige med barn i förskoleåldern. Hela föräldrapenningen på 16 månader kunde användas av föräldrar som anlände med barn under 8 år. År 2014 infördes en viss åldersrestriktion för när föräldrapenningdagarna kan användas. År 2017 gjordes ytterligare restriktioner så att föräldrar till barn som är över 2 år har rätt till 100 dagar, vilket ungefär motsvarar vad föräldrar till barn födda i Sverige har kvar vid samma ålder.

»Föräldraledighet har lyfts i debatten som ett möjligt hinder för utrikes födda kvinnors etablering, men vi ser endast en marginell koppling mellan föräldraledighet och senare sysselsättning. Begränsningen i föräldraförsäkringen från 2017 kommer därför antagligen inte väsentligt att förändra sysselsättningen i gruppen«, säger Ann-Zofie Duvander.

Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.

Om studien

Studien bygger på registerdata över alla kvinnor som invandrat med barn under 8 år mellan 1995 och 2014. Datamaterialet innehåller uppgifter om mammornas invandringsår och födelseland samt yngsta barnets ålder och antalet barn. I analyserna kontrolleras även för mammans civilstånd och ålder och för om hushållet har fått försörjningsstöd under året.

Flyktinginvandrare och återinvandrade svenskfödda kvinnor är de som i högst utsträckning använder föräldrapenning. Svenskfödda kvinnor är också de som i högst utsträckning studerar eller har en inkomst under det andra och tredje året. Det gäller oavsett om eller hur de använt föräldrapenning under det första året. Yngre barn och fler barn är förknippat med något högre användning, men skillnaderna är små.

Studien fokuserar endast på mammor eftersom invandrade pappors användning av föräldrapenning under de första åren i Sverige är låg.