Att få barn medför betydande negativa konsekvenser för kvinnor inom den akademiska världen. Det står i stark kontrast till deras manliga kollegor, som inte påverkas nämnvärt av föräldraskap. Tvärtom fortsätter nyblivna pappor att publicera i allt högre takt, konstaterar forskaren Olof Ejermo i en ny SNS-rapport. Det här medför en risk för att kvinnor avslutar sin karriär i förtid och att forskartalanger går förlorade.
Arbetet för att komma till rätta med ojämställdhet i forskarvärlden har pågått i årtionden, men kvinnor och män inom akademin når fortfarande olika långt i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel, skriver Olof Ejermo, professor vid Lunds universitet, i SNS-rapporten Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder?
»Forskning visar entydigt att kvinnor generellt får betala ett högre pris för föräldraskap genom sämre löneutveckling. Inom akademin handlar förlusten framför allt om sjunkande publiceringstakt relativt männen. Det spelar stor roll för den framtida karriären, eftersom det är avgörande vid befordring till högre tjänster och möjligheten att tilldelas forskningsfinansiering«, säger Olof Ejermo.
Han betonar vikten av att förstå hur forskares vetenskapliga produktivitet påverkas av föräldraskap. För det första är det viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv, där man undersöker de underliggande orsakerna till karriärskillnader. För det andra handlar det om risken för att talanger och begåvning går förlorade. Det kan påverka vetenskapen som helhet negativt, eftersom det visat sig att forskning påverkas av könstillhörighet.
Rapporten presenterar en unik och detaljerad undersökning av hur forskares publiceringsaktivitet påverkas av att få barn. Den omfattar information om mer än 12 000 forskande föräldrars publikationstakt över tid. Resultaten visar att kvinnors publiceringstakt blir cirka 40 procent lägre än för män två år efter att barnet fötts. Gapet stiger till hela 80 procent nio år efter första barnets födelse för forskare som stannar i akademin efter att de blivit föräldrar. Skillnaderna finns inom alla discipliner, vare sig det är inom humaniora/samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap eller teknik.
Ett jämnare uttag av föräldraledighet verkar inte vara lösningen:
»Att kvinnor tar ut mer eller mindre föräldraledighet verkar inte påverka deras produktivitet. Däremot visar resultaten att män som är mer föräldralediga faktiskt också publicerar mer«, säger Olof Ejermo. Han föreslår därför andra förbättringsområden. Bland annat pekar han på den allt hårdare konkurrensen om forskningsmedel.
»I en redan ansträngd livssituation lägger kampen om pengar sten på börda för nyblivna mammor. För att få en mer rättvis och inkluderande miljö inom akademin är det också viktigt att titta på de hierarkier, strukturer och nätverk som påverkar forskarkarriären«, säger Olof Ejermo.
Om författaren
Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och forskare vid Ratio.
Om rapporten
Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt Högre utbildning och forskning. Projektet belyser hur styrning, organisering och finansiering av högre utbildning och forskning bör se ut för att nå hög kvalitet och god resursanvändning. I denna rapport undersöker forskaren föräldraskapets konsekvenser för karriären inom akademin.