Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest av sina resurser, som andel av BNP, på högre utbildning och forskning. Styrning, organisering och finansiering av systemet är viktigt för att säkerställa hög kvalitet och god resursanvändning.

Hur kan universitet och högskolor i framtiden möta arbetsmarknadens ökande efterfrågan på alltmer avancerade kompetenser? Vilken roll har den högre utbildningen för organiseringen av det livslånga lärandet? Hur bör samspelet mellan forskning och högre utbildning utformas? Och hur skapas goda förutsättningar för forskning och nyttiggörande av forskningsresultat som bidrar till samhällsutvecklingen. Dessa är några av frågorna som SNS belyser inom projektet ”Högre utbildning och forskning”. Projektet pågår 2022–2024.

Läs pressmeddelandet ”SNS startar treårigt forskningsprojekt om högre utbildning och forskning”.


Kontakt

Forskningsledare: Jonas Klarin, jonas.klarin@sns.se, 0722-51 57 98

Projektledare: Julia Nederberg, julia.nederberg@sns.se, 0790-98 13 33

Mikael Witterblad, chef forskningsprogrammet, mikael.witterblad@sns.se


Höga och delvis nya krav på den högre utbildningen

De senaste decennierna har högskolesektorn expanderat snabbt för att svara upp mot tidigare perioders höjda krav på arbetsmarknaden samt en politisk ambition att möjliggöra högre utbildning för alla. I dag studerar nästan 400 000 personer varje år på universitet eller högskola.

Ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling höjer successivt kompetenskraven på arbetsmarknaden. De högkvalificerade jobben fortsätter att bli fler, medan enklare jobb i hög grad automatiseras. Stora grupper av yrkesverksamma väntas även återvända till den högre utbildningen flera gånger under sitt yrkesliv.

Digitaliseringen skapar samtidigt nya möjligheter för att i framtiden öka flexibiliteten och distansundervisningen i kursutbudet.

Förutsättningar för forskning och utveckling

Den högre utbildningen och forskningen är kommunicerande kärl. Universiteten utbildar forskare som i sin tur undervisar studenter om nya upptäckter inom sina respektive forskningsfält. Forskningens kvalitet påverkar därigenom undervisningens kvalitet, vilket i sin tur påverkar kompetensen hos framtida forskare.

En grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ forskning är en väl utformad forskningsinfrastruktur. Landskapet för forskningsinfrastruktur är i dag komplext med en mångfald av aktörer. Infrastruktursatsningar kräver långa planeringshorisonter, samspel mellan näringsliv och lärosäten samt en politisk samsyn kring forskningspolitiken.

En stor förändring i utformningen av den svenska forskningspolitiken de senaste decennierna är styrningen mot ökade resurser till de statliga forskningsråden. Dessa utlyser forskningsmedel i konkurrens till forskare vid statliga lärosäten, företag och privata forskningsinstitut, i huvudsak enligt ämnesområden som rikspolitiken har beslutat om.

Sedan slutet av 1990-talet är det ett lagstadgat mål att högskolor ska samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskning. Ett sätt som forskning kan nyttiggöras är om den leder till att innovationer skapas i samhället.


Kommande seminarier


Genomförda seminarier

Hur ska Sverige säkra tillgången på forskarutbildade? 2022.05.02

Den högre utbildningens roll i det livslånga lärandet 2022.03.25


Pågående studier

utvecklingen av professioner inom högskolor och universitet

Det verkar finnas en allmän uppfattning att administrationen inom högre utbildning har ökat kraftigt och att forskare och lärare idag lägger för mycket tid på administration. Den här skriften studerar hur de 20 vanligaste yrkena inom svenska högskolor och universitets har utvecklats mellan 2001 och 2018 för att se om det skett någon förändring i andelen och sammansättningen av administrativ personal.

Författare: Anders Kärnä, forskare vid IFN.

Lansering hösten 2022.

Vilka studenter klarar distansundervisning bäst?

Den här skriften analyserar hur distansundervisningen under Coronapandemin har påverkat högskole- och universitetsstudenters betyg och psykiska hälsa. I rapporten jämförs två grupper av andraårsstudenter inom ingenjörsvetenskap, där den ena gruppen hade all undervisning på distans, medan den andra delvis hade undervisning i universitetets lokaler. Skriften analyserar vilka som klarar distansundervisning bättre – män eller kvinnor? Studenter från låg- eller höginkomstfamiljer?

Författare: Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Lansering hösten 2022.

Lönar det sig att läsa in högskolebehörighet på komvux?

Den här skriften undersöker huruvida det lönar sig för personer som saknar högskolebehörighet att läsa in det på Komvux och sedan studera vidare på högskola eller universitet. Författaren analyserar ett rikt datamaterial bestående av registerdata mellan åren 1990 och 2015.

Författare: Linn Karlsson, analytiker på Tillväxtverket.

Lansering hösten 2022.

svensk forskningsfinansiering: styrning och kvalitet

Under de senaste decennierna har den svenska offentliga forskningsfinansieringen förändrats väsentligt. För det första går en allt högre andel av den statliga FoU-budgeten till statliga forskningsråd och myndigheter, som tilldelar medlen i konkurrens till akademiska lärosäten, privata forskningsinstitut, offentliga forskningslaboratorier och företag. För det andra har regeringen styrt in forskningen på specifika ämnesområden.

Denna rapport ska analysera och utreda hur organisation och styrning av offentlig forskningsfinansiering påverkar kvalitet och resultat i den akademiska forskarvärlden. Av speciellt intresse är om den fria forskningen hotas av den ökade statliga styrningen mot specifika forskningsområden eller annan form av styrning via forskningsråden/myndigheter.

Författare: Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid IFN.

Lansering våren 2023.

forskningsresurser och vetenskaplig produktion

Vilken betydelse har resurser för forskare och hur påverkas vetenskaplig produktion? Att vara verksam inom svensk högre utbildning innebär vitt skilda förutsättningar beroende på bl.a. disciplin, tjänstekategori, kön, kontakter med näringslivet men är också avhängigt lärosätets rättigheter att bedriva utbildning och forskning. En tydlig skiljelinje går mellan å ena sidan ”högskolor” och å andra sidan ”universitet”.

Vi ämnar undersöka resursfördelningens utveckling, samt hur denna samvarierar med utvecklingen av vetenskaplig produktion. Vår experimentella ansats bygger på att utvärdera en reform där en ökad resurstilldelning kan antas vara bestämd utifrån. Vi använder förändringen i universitetsstatus från högskola till universitet som ett experiment som ökar resurstilldelning – hur påverkade reformerna publikationstakten vid de berörda lärosätena?

Författare: Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, och Yotam Sofer, doktorand i företagsekonomi vid Copenhagen Business School.

Lansering våren 2023.

ändra allt?! Svenska universitet möter transformativa förväntningar

Hur har svenska universitet omvandlats under modern tid – expansionen under 1950-talet, sektoriseringen under 1970-talet, och marknadifiering under 1990-talet. Hur kan lärdomar av dem kan nyttjas i dagens transformativa sammanhang och förväntningar? Hur har andra länder hanterat omvandlingar genom åren? Vilka förändringar i styrning, finansiering, ledning, och roll i samhällsdebatten har skett? Vad kan Sverige lära av andra länder och andra system?

Författare: Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, och Sylvia Schwaag-Serger, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Lansering våren 2023.

Dimensionering av högre utbildning – vem är det egentligen som styr?

Rapporten ska fokusera på vad som styr utbudet av högre utbildning i Sverige. Det analytiska perspektivet är att högre utbildning betraktas som en marknad som styrs av den samverkande effekten av efterfrågan, utbud och politisk styrning (och reglering). Hur bestäms antalet utbildningsplatser för utbildningar och lärosäten på kort och lång sikt? Och hur borde systemet fungera?

Författare: Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Lansering hösten 2023.

Från Humboldt till haveri? Massuniversitetets framväxt och dess utmaningar för den högre utbildningens kvalitet

I detta projekt har vi för avsikt att kartlägga de skillnader som olika lärosäten erbjuder sin personal avseende exempelvis lönenivåer, möjligheter till pedagogiska karriärvägar, eller hur mycket forskning som ingår lektors- och professorstjänster. Vi ska studera hur dessa systematiskt varierar över den svenska högskolesektorn och granska om skilda förutsättningar ger effekter på lärarnas arbetsförhållanden. Vi kommer även att studera de strategier som anammats av svenska universitet och högskolor för att möta massuniversitetets nya utmaningar och att bedöma hur dessa strategier har påverkat kvaliteten på högre utbildning. För att sätta in det svenska fallet i sitt sammanhang kommer projektet också att innehålla några illustrerande utblickar i andra nordiska länder.

Författare: Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet, Sofia Nordmark, lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Jörgen Ödalen, docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet

Lansering våren 2024.

vetenskaplig produktion, barnledighet och utträde inom akademin

Inom akademin stiger andelen kvinnor långsamt, särskilt inom de högsta positionerna, trots genomsnittligt bättre prestationer av flickor på grundskola, gymnasium och inom högre utbildning, mätt som betyg. Denna rapport undersöker effekter av familjebildningen på den akademiska karriären. Mer specifikt kommer vi att undersöka hur framför allt det första barnet påverkar vetenskaplig produktion, samt hur barn påverkar om kvinnor respektive män lämnar den akademiska karriären.

Författare: Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet

Lansering våren 2024.

Fler rapporter presenteras löpande.


Referensgrupp

AstraZeneca, Chalmers tekniska högskola, Ericsson, Formas, Forte, KK-stiftelsen, Kungliga vetenskapsakademien (KVA), Lunds universitet, Saab AB, SACO, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms universitet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Ingenjörer, TCO, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), TRR Trygghetsrådet, Vetenskapsrådet, Vinnova, Volvo Cars.