Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest av sina resurser, som andel av BNP, på högre utbildning och forskning. Styrning, organisering och finansiering av systemet är viktigt för att säkerställa hög kvalitet och god resursanvändning.

Hur kan universitet och högskolor i framtiden möta arbetsmarknadens ökande efterfrågan på alltmer avancerade kompetenser? Vilken roll har den högre utbildningen för organiseringen av det livslånga lärandet? Hur bör samspelet mellan forskning och högre utbildning utformas? Och hur skapas goda förutsättningar för forskning och nyttiggörande av forskningsresultat som bidrar till samhällsutvecklingen. Dessa är några av frågorna som SNS belyser inom projektet ”Högre utbildning och forskning”. Projektet pågår 2022–2024.

Läs pressmeddelandet ”SNS startar treårigt forskningsprojekt om högre utbildning och forskning”.


Kontakt

Forskningsledare: Jonas Klarin, jonas.klarin@sns.se, 072-251 57 98

Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33

Mikael Witterblad, chef forskningsprogrammet, mikael.witterblad@sns.se


Höga och delvis nya krav på den högre utbildningen

De senaste decennierna har högskolesektorn expanderat snabbt för att svara upp mot tidigare perioders höjda krav på arbetsmarknaden samt en politisk ambition att möjliggöra högre utbildning för alla. I dag studerar nästan 400 000 personer varje år på universitet eller högskola.

Ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling höjer successivt kompetenskraven på arbetsmarknaden. De högkvalificerade jobben fortsätter att bli fler, medan enklare jobb i hög grad automatiseras. Stora grupper av yrkesverksamma väntas även återvända till den högre utbildningen flera gånger under sitt yrkesliv.

Digitaliseringen skapar samtidigt nya möjligheter för att i framtiden öka flexibiliteten och distansundervisningen i kursutbudet.

Förutsättningar för forskning och utveckling

Den högre utbildningen och forskningen är kommunicerande kärl. Universiteten utbildar forskare som i sin tur undervisar studenter om nya upptäckter inom sina respektive forskningsfält. Forskningens kvalitet påverkar därigenom undervisningens kvalitet, vilket i sin tur påverkar kompetensen hos framtida forskare.

En grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ forskning är en väl utformad forskningsinfrastruktur. Landskapet för forskningsinfrastruktur är i dag komplext med en mångfald av aktörer. Infrastruktursatsningar kräver långa planeringshorisonter, samspel mellan näringsliv och lärosäten samt en politisk samsyn kring forskningspolitiken.

En stor förändring i utformningen av den svenska forskningspolitiken de senaste decennierna är styrningen mot ökade resurser till de statliga forskningsråden. Dessa utlyser forskningsmedel i konkurrens till forskare vid statliga lärosäten, företag och privata forskningsinstitut, i huvudsak enligt ämnesområden som rikspolitiken har beslutat om.

Sedan slutet av 1990-talet är det ett lagstadgat mål att högskolor ska samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskning. Ett sätt som forskning kan nyttiggöras är om den leder till att innovationer skapas i samhället.


Kommande seminarier


Genomförda seminarier

Hur kan den högre utbildningens kvalitet stärkas? 2024.02.07

Hur kan högskolesektorn reformeras? 2023.10.27

Vem styr utbudet av högre utbildning? 2023.09.19

Statens styrning av forskningsfinansiering 2023.05.30

Hur påverkas forskningen när högskolor blir universitet? 2023.05.03

Så ser OECD på Sveriges forskningslandskap 2023.03.24

Lönar sig Komvux? 2022.11.17

Digital undervisning – hur påverkas högskolestudenters betyg och välmående? 2022.10.06

Använder universiteten skattemedlen på bästa sätt? 2022.08.29

Hur ska Sverige säkra tillgången på forskarutbildade? 2022.05.02

Den högre utbildningens roll i det livslånga lärandet 2022.03.25


Publicerade rapporter

Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning 2024.02.07

Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid 2023.10.27

Dimensionering av högre utbildning – vem är det egentligen som styr? 2023.09.19

Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen 2023.05.30

Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet – bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata 2023.05.03

SNS Analys 91. Lönar sig högskolestudier efter komvux? 2022.11.17

SNS Analys 89. Hur påverkas studenters välmående och betyg av digital undervisning? 2022.10.06

SNS Analys 87. Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning? 2022.08.29


Pågående studier

Demokratisering och decentralisering av högskolan: En utvärdering av 1977 års svenska högskoleexpansion

1977 fick Sverige tolv nya högskolor. Ett uttalat syfte med reformen och de regionala högskolorna var att öppna högskolan för fler och bredda rekryteringen till nya grupper. Reformen var emellertid också kontroversiell, och enligt kritiker kombinerade den geografisk decentralisering med politisk centralstyrning.

Någon systematisk utvärdering av reformen har inte gjorts. Delvis beror det sannolikt på att utfallen låter sig utvärderas först på lång sikt, delvis kan det bero på att olika aktörer hade olika syften med reformen. Vårt forskningsprojekt syftar till att bidra med kunskap om reformens effekter på både kort och relativt lång sikt.

Författare: Thomas Åstebro, professor i entreprenörskap vid HEC Paris och IFN, Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och IFN, Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors och IFN, samt Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Lansering: våren 2024

vetenskaplig produktion, barnledighet och utträde inom akademin

Inom akademin stiger andelen kvinnor långsamt, särskilt inom de högsta positionerna, trots genomsnittligt bättre prestationer av flickor på grundskola, gymnasium och inom högre utbildning, mätt som betyg. Denna rapport undersöker effekter av familjebildningen på den akademiska karriären. Mer specifikt kommer vi att undersöka hur framför allt det första barnet påverkar vetenskaplig produktion, samt hur barn påverkar om kvinnor respektive män lämnar den akademiska karriären.

Författare: Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Lansering hösten 2024.

Rättsliga hinder mot samverkan?

Högskolor och universitet har ett lagfäst uppdrag att samverka med samhället i övrigt. Vår studie har till syfte att kartlägga vilka rättsliga frågor lärosätena typiskt sett bevakar i samband med diskussioner om samverkan kring företagsdoktorander, och under vilka omständigheter en osäkerhet kring sådana rättsliga frågor kan leda till att ett samverkansprojekt försvåras eller inte genomförs. Studien innefattar också en jämförelse av den praxis som olika lärosäten utvecklat, och en rättslig analys av den exponering mot sanktionsrisk eller liknande som ligger bakom deras olika praxis.

Författare: Magnus Strand, docent i Europarätt och universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet, Linda Wedlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet.

Lansering hösten 2024.

Fler rapporter presenteras löpande.


Referensgrupp

AstraZeneca, Chalmers tekniska högskola, Ericsson, Formas, Forte, Försvarshögskolan, KK-stiftelsen, Kungliga vetenskapsakademien (KVA), Lunds universitet, Saab AB, SACO, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms universitet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Ingenjörer, TCO, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), TRR Trygghetsrådet, Vetenskapsrådet, Vinnova, Volvo Cars.