Nationalekonomen Johanna Rickne tilldelas SNS-priset 2023. Hon får utmärkelsen för sin framstående forskning och förmåga att nå ut till beslutsfattare och allmänhet med sina resultat.
Forskningsutmärkelsen SNS-priset delas nu ut för första gången. Pristagare år 2023 är Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har nått brett erkännande för sin forskning om ekonomisk och politisk jämställdhet och deltar aktivt i samhällsdebatten. Prissumman är på 200 000 kronor och juryns motivering lyder:
»Johanna Rickne är en framstående och internationellt erkänd forskare. På ett effektivt sätt sprider hon sin forskning inom ämnen som integration, ekonomisk och politisk jämställdhet och väljarbeteenden. Hon har inte bara blivit publicerad i ledande vetenskapliga tidskrifter, utan även gjort sin forskning tillgänglig genom en stark närvaro på den offentliga scenen och genom många samarbeten med olika samhällsaktörer och tankesmedjor. Johanna Rickne är en förebild som har bidragit till att frågor om jämställdhet fått en mer framträdande plats i det offentliga rummet och bland makthavare.«
De fyra övriga finalisterna tilldelas gemensam andraplats och en prissumma på 25 000 kronor var. Se juryns motiveringar nedan. Det kom sammanlagt in ett femtiotal nomineringar till SNS-priset i år.
Juryn består av:
- Britta Burreau, vd för Almi
- Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
- Ingvar Mattson, riksdagsdirektör
- Therese Nilsson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet
- Karin Grundberg Wolodarski, journalist på Dagens industri
Mer om sns-priset
SNS-priset är del av en större satsning på nyttiggörande av forskning som inleds i samband med SNS 75-årsjubileum. Satsningen finansieras genom en jubileumsinsamling bland SNS medlemmar och förtroenderåd. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället. Syftet är att lyfta fram pristagaren som en förebild som inspirerar andra forskare. Målet är att bidra till ökat nyttiggörande av forskning i Sverige och att långsiktigt främja återväxten av forskare som engagerar sig i detta. Priset delas ut vartannat år. De nominerade ska vara högst 45 år gamla under året då priset delas ut, ha doktorsexamen och vara verksamma vid universitet eller jämförbar akademisk institution. Mer information om priset finns här på vår sajt.
Juryns motiveringar till val av övriga finalister
Martin Kragh, docent i ekonomisk historia som forskar om Ryssland: Martin Kragh är en framstående forskare. Utöver sin internationellt erkända forskning med hög policyrelevans har han lett och utvecklat institutionell infrastruktur för forskning om Ryssland och Östeuropa i Sverige. Han har på ett mycket förtjänstfullt sätt arbetat för att sprida forskningsresultat och kunskap om Ryssland, vilket bland annat har bidragit till en mer upplyst debatt och opinionsbildning i fråga om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han medverkar flitigt både som expert i media och som föredragshållare i akademin. Martin Kragh når ut till stora läsekretsar i allmänheten och är en förebild för andra framstående yngre forskare att verka i prisets anda.
Lisa Laun, docent i nationalekonomi som forskar om pensioner, arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar: Lisa Laun är en internationellt meriterad nationalekonom som aktivt strävar efter att sprida kunskap och forskningsresultat om arbetsmarknad och socialförsäkringar. Hon är en förebild genom att hon på ett inspirerande sätt bidragit till en mer upplyst och nyanserad debatt kring ämnen såsom pensioner, sjukskrivningar och bristyrken. Lisa Laun har genom sin medverkan som sakkunnig i råd och utredningar haft en påverkan på den politiska utvecklingen. Hon är även ofta anlitad expert i media och en mycket uppskattad föreläsare både inom och utanför akademiska kretsar. Detta är ytterligare exempel på hennes insatser för att skapa en brygga mellan forskning, policy och det omgivande samhället.
Amir Rostami, docent och lektor i kriminologi som forskar om organiserad brottslighet: Amir Rostami är en ledande forskare och expert på organiserad brottslighet i allmänhet och välfärdsbrott, politisk och religiös extremism, skjutningar och sprängningar i synnerhet. Genom samarbeten har han byggt starka forskningsmiljöer. I sin forskning drar han nytta av erfarenheter från sitt tidigare arbete som poliskommissarie. Det ger honom en förmåga att översätta forskningsresultat till konkreta åtgärdsförslag. Hans samverkan med andra samhällssektorer och folkbildningen gör hans internationellt publierade forskning policyrelevant. Genom sin aktiva medverkan i samhällsdebatten är Amir Rostami en förebild som inspirerar andra forskare liksom dagens och morgondagens beslutsfattare.
Karl Wennberg, professor i företagsekonomi som forskar om entreprenörskap och ekonomisk ojämlikhet: Karl Wennberg är en internationellt välmeriterad forskare i företagsekonomi. Han kombinerar en framgångsrik forskarkarriär med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt. Genom expertmedverkan i råd och utredningar och genom samverkan med en mångfald av offentliga och privata aktörer har hans forskning om entreprenörskap och ekonomisk ojämlikhet kommit till samhällsnytta. Även som lärare och handledare är Karl Wennberg en nyskapande och inspirerande förebild för nya generationer forskare, inte minst genom sitt engagemang i det tvärvetenskapliga Sveriges unga akademi.