Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.
Reformen om generiskt utbyte, som infördes 2002, har minskat de årliga läkemedelskostnaderna med cirka fyra miljarder kronor. De billigare generiska alternativen har samma funktion och kvalitet som de förskrivna läkemedlen, men ändå avböjer vissa patienter att byta. Det leder till bortslösade pengar för patienten, enligt David Granlund, som skrivit SNS-rapporten Rätt läkemedel till rätt pris – betydelsen av ett första generiskt utbyte.
Rapporten baseras på en analys av alla receptbelagda läkemedelsköp som vuxna invånare i Västerbotten gjort under drygt två år.
»Endast 500 personer stod för 20 procent av merkostnaderna från nekade byten, vilket visar att oviljan mot att byta läkemedel är koncentrerad till en mindre grupp. Dessutom tyder tidigare forskning på att det främst är personer med låg inkomst och låg utbildning som nekar«, säger David Granlund, nationalekonom vid Umeå universitet.
Patienter är inte tvingade att byta läkemedel, men om de väljer att inte byta måste de själva stå för mellanskillnaden.
»Motståndet mot generiska läkemedel beror ofta på okunskap och felaktiga föreställningar om att de billigare alternativen skulle ha sämre effekt eller orsaka fler biverkningar«.
För att minska merkostnaderna som uppstår vid nekade generiska byten föreslår Granlund flera åtgärder. Han framhåller i rapporten att läkare och farmaceuter bör lägga mer tid på att förklara den medicinska likvärdigheten och säkerheten hos generika för patienter som upprepade gånger avböjt att byta.
»Om patienten säger nej till ett billigare alternativ på grund av okunskap så kan det ses som ett marknadsmisslyckande«, menar Granlund.
Det är därför viktigt att dessa patienter får bättre information och stöd för att minska missuppfattningarna. Läkare bör även i större utsträckning förskriva läkemedel med generiska namn när sådana finns, vilket ökar patienternas benägenhet att acceptera ett utbyte.
»Stora besparingar kan göras om apotek och sjukvården fokuserar på att övertyga patienter att acceptera ett första byte. Resultaten visar att när en patient väl gjort det, minskar risken att avböja nästa gång. Effekten håller dessutom i sig över tid«, säger David Granlund.
FAKTA
I Sverige måste läkare förskriva en specifik läkemedelsprodukt som identifierar inte bara den verksamma substansen, beredningsformen, styrkan och kvantiteten, utan även företaget som säljer produkten. Läkemedelsverket avgör vilka läkemedel som är utbytbara, och dessa ska ha samma aktiva substans, styrka, och beredningsform. Skillnaderna ligger främst i pris och förpackning.
om författaren
David Granlund är docent i nationalekonomi vid Umeå universitet.
OM RAPPORTEN
Studien ingår i skriftserien SNS-analys. Rapporten bygger på gemensam forskning med Aljoscha Janssen, professor i nationalekonomi vid Singapore Management University. Analyserna i rapporten baseras på data över alla köp som vuxna i Västerbotten gjort av receptbelagda läkemedel mellan januari 2014 och april 2016 på svenska apotek. Totalt observeras knappt fem miljoner köp av läkemedel och i knappt hälften av fallen hade konsumenten en möjlighet att byta till en billigare produkt.