Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten sänkta arbetsgivaravgifter för unga. I en SNS-rapport presenteras nu nya rön om effekterna av den mer omfattande sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga som Alliansregeringen genomförde 2007 och 2009. Resultaten tyder på att reformen inte enbart ledde till ökad sysselsättning bland unga, vilket den gjorde – särskilt i områden med hög ungdomsarbetslöshet – utan att den även hade en positiv effekt på ekonomin i sin helhet, eftersom den innebar en injektion av kapital till företagen.
Nationalekonomen David Seim och hans kollegor kommer i sin analys av Alliansregeringens reform fram till att den hade positiva sysselsättningseffekter. Antalet anställda ökade framför allt i företag med en stor andel unga anställda.
– Våra resultat ligger i linje med tidigare studier av reformen. En ny sak som vi finner är att sysselsättningen ökade mer i de delar av Sverige där ungdomsarbetslösheten var störst, säger David Seim, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Men det som framför allt är nytt med studien är att forskarna också tittar på vad som hände med företagen. De jämför företag som har många unga anställda med andra företag och finner att i företagen med många unga innebar reformen en injektion av kapital. Företagen använde kapitalet till investeringar och anställningar, vilket ledde till större omsättning, löneökningar och högre vinst. Det var inte bara de unga som fick högre löner – utan alla anställda. Detta resultat går emot grundläggande antaganden i de nationalekonomiska modeller som används för att bestämma hur skatter slår mot ekonomin, enligt David Seim. Det bör man ta hänsyn till när man bedömer hur kostnadseffektiv reformen var.
– Reformen var inte så kostnadseffektiv när det gällde att sänka ungdomsarbetslösheten specifikt. Och även om reformen hade positiva effekter på ekonomin i sin helhet, så skulle det troligen ha varit mer kostnadseffektivt att sänka avgiften enbart för nya anställningar, säger David Seim.
Fakta om reformen 2007 och 2009
I juli 2007 sänktes arbetsgivaravgiften för unga med drygt 10 procentenheter för arbetskraft i åldern 19‒25 år. Två år senare sänktes arbetsgivaravgiften med ytterligare nästan 5 procentenheter och åldersgränsen ändrades till 26 år och yngre. Sänkningen gällde för både existerande och nya jobb, och den var stor och långvarig. Först i juni 2016 återgick arbetsgivaravgiften till den tidigare nivån, som en följd av regeringsskiftet 2014.
Fakta om studien
SNS-rapporten är baserad på en studie som David Seim gjort tillsammans med Emanuel Saez och Benjamin Schoefer från University of California, Berkeley, ”Payroll taxes, firm behavior, and rent sharing: Evidence from a young workers’ tax cut in Sweden” som publicerats i majnumret i en av världens mest erkända akademiska tidskrifter, American Economic Review.
Författare
David Seim, docent i nationalekonomi, Stockholms universitet
Kontakt
David Seim, david.seim@ne.su.se, 073-977 11 23
Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 070-382 20 95