SNS Analys nr 60. Lärdomar om den svenska arvsskatten

Sebastian Escobar-Jansson

SNS Analys 2019.11.05

Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Det fanns en rad problem med skatten och den inbringade förhållandevis små intäkter. Det konstaterar forskaren Sebastian Escobar-Jansson som, i den här studien för SNS, undersöker vilka lärdomar vi kan dra från den svenska arvsskatten så som den såg ut före avskaffandet.

sns-analys-60.pdf 287,9 KB PDF

Den svenska arvsskatten var progressiv och hade låga grundavdrag. I likhet med andra länder inbringade skatten i Sverige förhållandevis små intäkter: aldrig mer än cirka tre miljarder kronor, ungefär 0,1 procent av BNP.

Studien tyder på att alla storlekar på arv underrapporterades, men att de stora arven underrapporterades mer.

– Mina beräkningar tyder på att den genomsnittliga skattebetalningen skulle ha varit 30‒70 procent större om arven inte hade underrapporterats, säger Sebastian Escobar-Jansson, forskare i nationalekonomi vid Ludwig-Maximilians-Universität i München.

Sverige är i dag ett av få länder inom EU-15 som inte har en arvsskatt. Författaren belyser dels argument för en arvsskatt, dels argument mot beskattning av arv.

Enligt författaren går det inte att uttala sig om vilken effekt en arvsskatt har för ett lands samlade offentliga finanser på längre sikt. Anledningen är att det bland annat saknas empirisk forskning kring hur stora effekterna av en arvsskatt är på sysselsättning och sparande i ett lands ekonomi.

Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.

Författare

Sebastian Escobar-Jansson, forskare i nationalekonomi vid Ludwig-Maximilians-Universität, München