Evelina Björkegren, forskningsledare vid SNS sedan våren 2017, disputerade den 15 september på avhandlingen ”Family, Neighborhoods, and Health” vid Uppsala universitet. Hennes forskning visar att uppväxtmiljö och plats i syskonskaran har betydelse för hälsa och utbildning senare i livet.
Vad handlar din avhandling om?
Den har två stora teman: hälsa och jämlika livschanser. Den genomgående frågan var hur humankapital, det vill säga utbildning, färdigheter och hälsa, utvecklas tidigt i livet. Jag studerade sambandet mellan hälsa och uppväxtmiljö genom att analysera barn som har adopterats och deras familjer. Jag undersökte också om barnens placering i syskonskaran påverkar hälsan. Och slutligen analyserade jag uppväxtortens betydelse för hälsan och hur barnets hälsa vid födseln påverkar utbildning och hälsa i vuxen ålder.
Vilka är de viktigaste slutsatserna?
Mina resultat visar att uppväxtmiljön spelar en betydande roll för hur barns humankapital utvecklas. Ett barn som växer upp med en adoptivmamma som har en universitetsexamen lever i genomsnitt 1,7 år längre än ett barn som växer upp med en adoptivmamma som har en gymnasieexamen som högsta utbildning. Jag visar också att det spelar roll i vilket område barnen växer upp. Flyktingbarn som placerades i kommuner där andra barn har sämre hälsa, hade större risk att själva bli inlagda på sjukhus.
Det finns stora skillnader i barns hälsa också inom en familj. Småsyskon löper större risk att vårdas på sjukhus och skillnaderna ökar med åldern. Under tonåren är risken 14 respektive 20 procent högre för andra och tredje barnet att vårdas på sjukhus än för förstfödda barnet. Det handlar bland annat om skador och förgiftningar, skadligt bruk av alkohol, psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende.
Vad bör politiker och andra beslutsfattare ta fasta på?
Mina resultat visar att det är viktigt med tidiga insatser för att förbättra och utjämna barns livschanser. God mödra- och barnhälsovård är till exempel betydelsefullt eftersom förutsättningar redan under fosterstadiet har betydande långsiktiga effekter. De stora skillnaderna i hälsa mellan syskon tyder på att familjens resurser i form av tid och uppmärksamhet är viktiga för barnens utveckling. Sammantaget visar min forskning att humankapital till stor del kan påverkas av uppväxtmiljö vilket öppnar upp för insatser från samhällets sida.
Läs även IFAU-rapport 2017:15 ”Syskonordning och barns hälsa”, skriven av Evelina Björkegren och Helena Svaleryd.
Ta del av hela Evelina Björkegrens avhandling ”Family, Neighborhoods, and Health” (Nationalekonomiska institutionen på Uppsala universitet).