När skatteforskaren Åsa Hanssons doktorsavhandling lades fram år 2000 stod det på löpsedlar att hon gav »Göran Persson huvudvärk«. Den 1 juni diskuterade hon sin nya rapport med finansminister Mikael Damberg under SNS-stora skattekonferens.
Åsa Hansson tar emot på nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Där är hon verksam som lärare och forskare sedan drygt tjugo år. Men det var på andra sidan Atlanten som hennes intresse för skattefrågor väcktes. Under sina studier där fick hon också en bild av de väldigt olika tankesätt som finns kring beskattning.
»Det var många i USA som frågade: ”Herregud, hur kan ni ha så höga skatter i Sverige och ändå stiga upp ur sängen och gå till jobbet?”«
Det kapitel i avhandlingen, om skatter och tillväxt, som väckte uppseende i Sverige hade Åsa Hansson tidigare lagt fram i USA att någon ens ryckte på axlarna.
Nu gör hon åter internationella jämförelser i den nya SNS-rapporten Ett skattesystem för Sverige i en globaliserad värld.
»Vi har en hög ambition om offentlig välfärd och en stor offentlig sektor. Det innebär att vi har ganska höga skatter. Då kan man tänka sig att vi borde ha ett effektivt skattesystem som inte leder till skadeverkningar på ekonomin. Men det har vi inte. Vi använder skadliga skatter mer än andra länder och bättre skatter i lägre utsträckning än länder med lägre skattenivåer, vilket man kan tycka är lite förvånande. Så då finns det utrymme för att förbättra det svenska skattesystemet. Det skulle göra oss mer konkurrenskraftiga och på så sätt öka vår välfärd«, säger Åsa Hansson.
Över tre decennier har gått sedan den stora skattereformen 1990–91 och många ser det nuvarande skattesystemet som omodernt. Skatteekonomer är relativt eniga om hur skattesystemet borde utformas, konstaterar Hansson och syftar på en övergång från rörliga skattebaser som arbetsinkomster till mer stabila sådana, till exempel fastigheter.
»Grundtanken från skattereformen 1990–91, om att sträva efter likformighet, håller fortfarande. Vad som hänt sedan 1991 är att världen har öppnats upp vilket gör oss mycket mer konkurrensutsatta. Då måste man ta hänsyn till det och anpassa skattesystemet, genom lägre beskattning på de mobila skattebaserna. Ett skattesystem bör också vara enkelt och transparent så att man vet hur mycket man betalar. Sedan 1990–91 har systemet lappats och lagats. vilket har gjort helheten alltmer svåröverskådlig«, säger Åsa Hansson.
Förslagen i hennes rapport går i stora drag ut på att sänka skatten på arbetsinkomster, införa en enhetlig momssats på 25 procent och höja skatten på kapital inklusive en ny fastighetsskatt. Men snarare än att presentera en färdig reformagenda vill hon illustrera hur beskattningen skulle kunna bli mer effektiv, utan att det försämrar de offentliga finanserna eller leder till mer ojämn ekonomisk fördelning i samhället. För ett litet land i utkanten av Europa ser hon det också som konkurrensmässigt viktigt att hålla bolagsskatten på en ganska låg nivå.
»Vi har tidigare haft en väldigt fördelaktig bolagsskatt som jag tror har bidragit till att Sverige haft en positiv utveckling när det gäller företagande. Men nu har andra länder sänkt sina skatter mer än vad vi har gjort, så vi ligger på genomsnittet.«
Ekonomistyrningsverket har räknat på vad Åsa Hanssons förslag i den nya SNS-rapporten skulle leda till om de förverkligas. Resultaten pekar på högre sysselsättning, fler arbetade timmar och ökad tillväxt i ekonomin. Det borde låta lockande för de allra flesta och tanken på en skattereform har diskuterats en hel del förut.
När Åsa Hansson var i Visby under Almedalsveckan 2019 noterade hon att samtliga riksdagspartier efterlyste en stor skattereform. Men sedan kom pandemin och därpå kriget i Ukraina. I dag domineras den politiska debatten av andra frågor än skatter. Dessutom är det valår och att föreslå en ny fastighetsskatt skulle väcka missnöje bland väljare.
Men det senare ser Hansson på sätt och vis bara som ännu ett skäl för en stor skatteöversyn. Om flera skattebaser ses över på en gång finns till exempel möjlighet att kompensera dem som förlorar på fastighetsskatt genom sänkt inkomstskatt, resonerar hon. Dessutom ser hon skäl att börja tala högre om vad som händer om systemet förblir som det är.
»Vi har ett skattesystem som skulle kunna vara bättre och det innebär att för varje år som går så tappar vi konkurrenskraft och välfärd. Det går inte att fortsätta göra ingenting.«
