Skatter i en globaliserad värld

Forskningsprojektet har belyst skattesystemet med utgångspunkt i de samhällsförändringar som skett sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet.

Bland annat har globaliseringen och den tekniska utvecklingen öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. En grundläggande fråga har varit vad som ska beskattas i framtiden. Projektet startade 2019 och avslutades i juni 2022. Här kan du läsa mer om lärdomarna från projektet, ladda ned rapporterna och se eller lyssna på inspelningarna från seminarierna som genomförts.

kontakt

Chef forskningsprogrammet: Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se

Forskningsledare: Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se

Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se

Upplägg och resultat

Nitton välmeriterade forskare inom nationalekonomi, finansiell ekonomi och skatterätt har skrivit rapporterna som publicerats inom ramen för projektet. Vidare har Konjunkturinstitutet bidragit med en rapport om skattebasernas utveckling. Ytterligare tio forskare har medverkat som vetenskapliga granskare av rapporterna. Projektet har utmynnat i fjorton rapporter samt arton seminarier och workshops, som finns länkade längre ned på sidan.

referensgrupp och finansiering

En brett sammansatt referensgrupp bestående av representanter för ett tjugotal företag, myndigheter och organisationer har följt arbetet och bidragit med värdefulla synpunkter.

Följande har ingått i gruppen: AstraZeneca, Atlas Copco, Bostadsrätterna, Ekonomistyrningsverket, EQT, FAR, Investor, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Mellby Gård, Riksförbundet M Sverige, Skatterättsnämnden, Skatteverket, Spotify, Stora Enso, Swedish Private Equity & Venture Capital Association, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation, Teknikföretagen, Tjänstemännens centralorganisation, Uniper och Vattenfall. Katarina Nordblom, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, har ingått i referensgruppen som representant för SNS vetenskapliga råd.

forskarnas frihet och sns oberoende

Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till dess analys, slutsatser och förslag.

Avslutningskonferens

I månadsskiftet maj-juni samlades Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare för en tvådagarskonferens som avslutade projektet. Samtalen lyfte fram resultat och rekommendationer som framkommit i projektets rapporter och belyste vidare hur det svenska skattesystemet påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD. Här kan du ta del av inspelningarna från konferensens sessioner.

Session 1: Klimat- och miljöbeskattning

Session 2: Konsumtionsbeskattning

Session 3: Företagsbeskattning

Session 4: Bostads- och fastighetsbeskattning

Session 5: Arbetsbeskattning

Session 6: Lansering av rapporten ”Ett skattesystem för Sverige i en global värld”

Lärdomar från projektet

I projektets avslutande rapport har Åsa Hansson sammanfattat slutsatserna från de tretton rapporter som getts ut inom ramen för projektet. Här redovisas några av lärdomarna hon drar.

Arbete beskattas högt i Sverige jämfört med andra länder. Detta tenderar att minska incitamenten både att arbeta och att anställa. Däremot används i lägre utsträckning mindre skadliga skatter, som skatt på konsumtion och fastigheter. Om skatteuttaget kunde skiftas från arbete till konsumtion och fastigheter skulle Sveriges konkurrenskraft förbättras.
Genom att göra både konsumtionsbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen mer likformiga skulle val gällande konsumtion och investeringar snedvridas i lägre grad. En likformig kapitalbeskattning skulle sannolikt också kanalisera mer investeringar till entreprenörskap, innovationer samt forskning och utveckling än dagens skattesystem gör.
Det finns fördelar med att konsumtionsbeskattningen görs så likformig som möjligt och att inte använda den för fördelningspolitiska mål. Dessa mål kan uppfyllas på ett mer träffsäkert sätt genom inkomstskatter och riktade transfereringar till hushållen.
En lägre bolagsskattesats i Sverige än i större och mer centralt belägna europeiska länder kan bidra positivt till svenska företags konkurrenssituation.
Det är viktigt att representanter för Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet kring företagsbeskattning för att se till att de gemensamma regelverken blir så fördelaktiga som möjligt och inte missgynnar Sverige.
Dagens miljöbeskattning träffar inte de miljöfarliga utsläppen på ett effektivt sätt. Det gäller såväl flyg-, plastbärkasse- och kemikalieskatterna, som energibeskattningen. Begränsningar på europeisk nivå kan inverka på Sveriges möjligheter att fatta egna beslut om förändringar av beskattning. Större förändringar bör därför invänta utvecklingen på EU-nivå.
Det kan vara lättare att få till stånd skattereformer om de politiska partierna enas om riktlinjer för reformen, till exempel att konsumtions- och kapitalbeskattningen bör vara mer likformiga. Åsikterna om skattesatsernas exakta nivå kan däremot skilja sig mellan partierna. Omfattande skattereformer kan behöva fasas in över en tidsperiod. Det kan också krävas att förlorare på kort sikt kompenseras.

Röster om projektet

Intervju med Åsa Hansson

När skatteforskaren Åsa Hanssons doktorsavhandling lades fram år 2000 stod det på löpsedlar att hon gav ”Göran Persson huvudvärk”. Den 1 juni diskuterade hon sin nya rapport med finansminister Mikael Damberg under SNS stora skattekonferens. Läs intervjun med Åsa Hansson.

Intryck från referensgruppen

Vad innebär det att ingå i en av SNS referensgrupper? Vad är referensgruppsmedlemmarnas övergripande intryck av projektet? Hur har de upplevt arbetet i referensgruppen? Så här säger Eva Samakovlis, analyschef på Skatteverket, Karin Pilsäter, utredare på TCO samt Per Lyrvall, Sverigechef på Stora Enso och referensgruppens ordförande.

intryck från forskare

Hur är det att skriva en rapport för SNS? Vad har forskarna Bengt Kriström, Mattias Dahlberg och Åsa Hansson för intryck av projektet? Ta del av röster om projektet.

Fjorton rapporter om skatter

Åsa Hansson | Ett skattesystem för Sverige i en global värld

Författaren sammanfattar analys och slutsatser i de tretton rapporter som getts ut under projektets gång. Hon drar upp riktlinjer för övergripande reformer som förbättrar det svenska skattesystemet utan att de offentliga finanserna försämras eller att inkomstfördelningen blir avsevärt ojämnare. Läs mer här

Konjunkturinstitutet | Svenska skatter i internationell jämförelse

I rapporten beskrivs skattebasernas och skattestrukturens utveckling i Sverige över tid. Vidare görs internationella jämförelser av olika länders skattesystem. Rapporten visar bland annat att skatterna på arbete fortfarande är högre i Sverige än i många andra jämförbara länder. Däremot har Sverige jämförelsevis låga skatter på egendom och har avskaffat flera skatter, såsom arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten. Läs mer här

Arbetsbeskattning

David Seim | Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Arbetsgivaravgifterna för unga sänktes 2007 och 2009. Forskningsresultaten som presenteras i rapporten tyder på att reformen ledde till ökad sysselsättning bland unga och att den även hade en positiv effekt på ekonomin i sin helhet. Läs mer här

Thomas Aronsson och Magnus Wikström | Lokal beskattning och ekonomiska incitament

I det svenska skattesystemet bestämmer staten, regionerna och kommunerna självständigt sina skattesatser, samtidigt som de i stor utsträckning delar på samma skattebaser. Enligt rapportförfattarna skapar det målkonflikter och effektivitetsproblem. Läs mer här

Företagsbeskattning

Mattias Dahlberg | EU och svensk företagsbeskattning

Europeisk företagsbeskattning genomgår stora förändringar, bland annat i syfte att skydda bolagsskattebaser och att beskatta företagen där de digitala tjänsterna konsumeras. Författaren konstaterar att Sverige som en liten och öppen ekonomi riskerar att förlora beskattningsunderlag till stater med ett större antal konsumenter. Läs mer här

Håkan Selin | 3:12-reglernas roll i skattesystemet

I Sverige behandlas i dag fåmansbolag annorlunda än onoterade flermansbolag. I rapporten vägs för- och nackdelar med att ändra reglerna efter den finländska modellen för hur företagare kan fördela arbets- och kapitalinkomst. Läs mer här

Jarkko Harju, Aliisa Koivisto och Tuomas Matikka | Gynnas småföretag av sänkt bolagsskatt?

Med fokus på små och medelstora företag analyseras hur en sänkning av bolagsskatten i Finland påverkade företagens investeringar och ekonomiska resultat. Forskarna ser ingen större förändring av investeringstakten för dessa bolag. De menar att riktade investeringsavdrag skulle vara effektivare för att öka företagens investeringar. Läs mer här

Konsumtionsbeskattning

Spencer Bastani | Hur bör konsumtion beskattas?

Momsens differentiering ägnas ofta uppmärksamhet i den skattepolitiska debatten. I den här rapporten tar författaren ett bredare grepp och analyserar dessutom hur konsumtionsbeskattningen samverkar med arbets- och kapitalbeskattning. En slutsats är att en skatteväxling från arbete till konsumtion skulle vara fördelaktigt för samhället. Läs mer här

Pernilla Rendahl | Konsumtionsbeskattning av digitala tjänster

Inom EU och OECD pågår diskussioner om att införa gemensamma åtgärder för att stoppa urholkningen av olika skattebaser. Rapporten pekar på risken att förslagen om att införa ny beskattning av den digitala ekonomin leder till dubbelbeskattning och nya möjligheter för skatteplanering. Läs mer här

Klimat-, miljö- och energibeskattning

Gustav Martinsson och Per Strömberg | Hur påverkas företags utsläpp av ett pris på koldioxid?

Utifrån en unik databas av koldioxidutsläppen i den svenska tillverkningsindustrin sedan 1990 beräknar forskarna marginalkostnaden för samtliga företag och år sedan dess. De kan bland annat visa att det är företagens marginalkostnad på koldioxidutsläpp som är avgörande för om det lönar sig för dem att investera i klimatomställning, inte hur stora skattebetalningarna är. Läs mer här

Runar Brännlund och Bengt Kriström | Svensk energi- och miljöbeskattning

Fossila bränslen utgör i dag en viktig skattebas, men med nuvarande utveckling minskar den skattebasen snabbt. Forskarna hävdar att det svenska energi- och miljöskattesystemet inte bidrar till den bästa användningen av samhällets resurser. Dessutom framhåller de att regelverket är oöverskådligt. Forskarna föreslår en skatteväxling från energiskatt till moms, samt att omotiverade skatter och subventioner på miljöområdet tas bort. Läs mer här

Peter Nilsson | Beskattning av energibranschens vinster

Energisektorn står inför stora förändringar och författaren visar att energisektorn är högre beskattad än näringslivet totalt sett. Eftersom det rör sig om kapitalintensiva verksamheter – där intäkterna i en investeringsfas kan vara begränsade samtidigt som räntekostnaderna är höga – spelar det stor roll hur ränteutgifter behandlas i skattelagstiftningen. Läs mer här

Kapitalbeskattning

Sebastian Escobar-Jansson | Den svenska arvsskatten

Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Forskaren undersöker vilka lärdomar som kan dras från den svenska arvsskatten före dess avskaffande. Det fanns en rad problem med skatten och den inbringade förhållandevis små intäkter. Läs mer här

Bostads- och fastighetsbeskattning

Peter Englund | En ny bostadsbeskattning

Skatten på bostäder tillhör de mer kontroversiella delarna av skattesystemet. Forskaren tar ett helhetsgrepp på beskattningen av bostäder och visar att dagens beskattning missgynnar vissa grupper av hushåll och regioner samt vissa typer av bostäder, utan att det är uttryck för en tydlig politisk prioritering. I rapporten lägger han fram förslag på hur en ny neutral och förutsägbar bostadsbeskattning kan utformas. Läs mer här