Trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder kvarstår betydande skillnader mellan könen. Kvinnor har till exempel lägre inkomster än män, sparar mindre och är oftare sjukskrivna. Och endast en fjärdedel av Sveriges företagare är kvinnor. Faktorer som yrke, utbildningsval, ålder och arbetstid räcker inte för att förklara hela skillnaden. Möjliga orsaker och förslag till åtgärder har lyfts i seminarieserien Jämställdhet under 2020-talet.
Under 2021–2024 samlade SNS aktörer från akademi, näringsliv och offentlig förvaltning för att utbyta kunskap och erfarenheter om aktuella jämställdhetsfrågor. Syftet har varit att från olika perspektiv belysa områden där jämställdheten i dag är skev eller på sikt riskerar att bli det.
Ett flertal forskningsrapporter har getts ut inom ramen för projektet. De har täckt allt från föräldraledighet, sexuella trakasserier på arbetsplatsen, till hot och våld mot kvinnliga politiker.
Serien har genomförts i samarbete med Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet, vars forskning handlar om socialpolitik, välfärd, ojämlikhet och arbetsmarknadsprocesser. På så sätt har projektet fått en direkt koppling till aktuell forskning och etablerat värdefulla kontakter med både svenska och internationella forskare och experter.
En referensgrupp med beslutsfattare, experter och personer som på olika sätt arbetar med jämställdhetsfrågor har varit knuten till serien.
Forskningsledare: Charlotte Paulie, charlotte.paulie@sns.se, 0739-87 19 11
Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33
PÅTAGLIGA SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR NÄR DET GÄLLER UTBILDNING, ARBETE OCH HÄLSA
Under hela 2000-talet har flickorna presterat bättre än pojkarna i den svenska skolan. Andelen kvinnor som läser vidare på universitet är större än andelen män i samtliga nordiska länder. Samtidigt består könsskillnaderna i valet av utbildningar.
I Sverige är kvinnors lön i genomsnitt cirka 89 procent av männens. Skillnaderna återspeglas även i pension. Det är också betydligt färre kvinnor än män som har riktigt höga inkomster. Även sett till livsinkomst finns tydliga skillnader mellan könen.
Heltidsarbete är avsevärt vanligare bland män än bland kvinnor, och kvinnor är i högre grad sjukskrivna. När det gäller psykisk ohälsa sjukskrivs kvinnor 30 procent oftare än män, trots att de har samma arbetsförmåga.
Digitaliseringen kommer att fortsätta påverka samhället, inte minst förändrar den vilka yrken och vilka förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden. Med tanke på den stora spridningen mellan könen när det gäller val av utbildning och yrke kan teknikutvecklingen få stora konsekvenser för framtidens jämställdhet på arbetsmarknaden.
I dag är var fjärde företagare i Sverige kvinna. Det är en låg andel ur ett europeiskt perspektiv där Sverige ligger en bra bit under genomsnittet i EU. Innovationer och nya företag, oavsett framtida storlek, kräver en initial investering, men en mycket liten andel av riskkapitalet går i dag till företag med kvinnliga grundare.
Befolkningen i Norden har, precis som i övriga världen, vuxit under de senaste decennierna. Befolkningsökningen i Sverige beror till stor del på invandringen. Andelen utrikesfödda har mellan 2000 och 2020 gått från drygt 11 till nästan 20 procent. Emigrationsländerna och orsakerna till migration har varierat över tid, liksom migrantgruppernas utbildningsnivå, ålder och könsammansättning. Sveriges åldrande befolkning är en annan demografisk förändring som bland annat medför ett ökat behov av vård och äldreomsorg. Det sätter press på vård- och omsorgstjänster samtidigt som behovet av personal i sektorn ökar, yrken där kvinnor i dag är överrepresenterade. Hur påverkas jämställdhet av den demografiska utvecklingen?
Kvinnor sparar och investerar i lägre utsträckning än män och har mindre finansiella tillgångar. Det kan vara en följd av skillnader i inkomst och sysselsättning, men också bero på normer och lägre upplevd kunskap om och förtroende för finansiella marknader. Mönstret etableras redan tidigt i livet – skillnader mellan pojkars och flickors sparande noteras redan från spädbarnsåldern.
Vad kan göras för att skapa jämställda förutsättningar för sparande? Det diskuterades med bland andra med sparekonomen Claes Hemberg, finansforskaren Cecilia Hermansson och Moa Langemark från Finansinspektionen.
Se seminariet på SNS Play 2024.09.19
Kvinnor har gjort stora forskningsframsteg inom naturvetenskap, teknik och matematik (STEM) under de senaste decennierna. Trots det är kvinnor till stor del fortfarande frånvarande från STEM-arbetsstyrkan. En del av problemet är att många flickor inte anser sig vara bra på STEM-ämnen. Forskningen visar att tjejer förlorar intresset för teknik vid ung ålder, till stor del på grund av stereotyper och fördomar om STEM-ämnen och hur en STEM-intresserad person bör vara. Hur kan fler flickor lockas till STEM-områdena?
Se seminariet på SNS Play 2024.04.24
I ett alltmer jämställt Sverige förväntas både kvinnor och män kombinera arbetsliv och föräldraskap. Men många pappor tar ändå inte ut någon föräldraledighet och generellt sett ökar barnlösheten bland män. Hur påverkar de nya förutsättningarna för faderskap vilka män som blir föräldrar och vilka som tar ett större omsorgsansvar? I vilken utsträckning hindrar traditionella könsnormer och attityder män från att engagera sig lika mycket i föräldraskapet? Och hur kan föräldraförsäkringen fortsätta att främja ekonomisk jämställdhet?
I en ny SNS Analys studerar Anne Boschini och Lina Aldén hur den förändrade synen på föräldraskap har påverkat vilka män som blir fäder och vilka fäder som involverar sig aktivt i barnomsorgen och tar ut föräldraledighet.
Se seminariet på SNS Play och ta del av rapporten 2023.12.06
Påverkar sexuella trakasserier i arbetslivet vilka jobb vi väljer? Och har det i förlängningen betydelse för inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män? Detta analyserar Olle Folke och Johanna Rickne i en SNS-rapport där de studerar i vilken utsträckning män och kvinnor utsätts för sexuella trakasserier och om det skiljer sig mellan mans- och kvinnodominerande arbetsplatser. De analyserar även hur sexuella trakasserier kan leda till ekonomisk ojämställdhet om det får oss att välja olika typer av arbete.
Risken att utsättas för sexuella trakasserier på jobbet är större för personer vars kön är i minoritet på arbetsplatsen. Det avskräcker kvinnor från välbetalda jobb på mansdominerade arbetsplatser, finner forskarna.
Se seminariet på SNS Play och ta del av rapporten 2023.03.13
Trakasserier och hot blir allt vanligare i politikers vardag. Många menar att kvinnor drabbas särskilt hårt och att det bidrar till att de drar sig undan från politiken. Med fokus på svenska riksdags- och kommunpolitiker har Sandra Håkansson analyserat hur mycket och hur ofta politikerna utsätts för våld, vilken sorts våld de utsätts för och om det får olika konsekvenser för män respektive kvinnor.
Resultaten vittnar om att säkerhetsarbete och stöd till politiker kan spela en betydande roll för den politiska jämställdheten, bland annat när det gäller spridningen av grova och kränkande kommentar på sociala medier.
Se seminariet på SNS Play och ta del av rapporten 2022.11.28
Jämställdheten har ökat men kvinnor är fortsatt underrepresenterade på höga befattningar. Vad beror det på? Är kvinnor mindre villiga att leda än män? Vilken betydelse har sammanhanget?
Forskarna Eva Ranehill och Anna Sandberg finner att lönegapet i Sverige till stor del förklaras av de yrken och positioner som kvinnor och män arbetar inom, där kvinnor är underrepresenterade inom yrken med hög lön och på höga befattningar. Genom ett ekonomiskt experiment visar rapporten att den seglivade könssegregeringen på höga befattningar delvis kan bero på att kvinnor påverkas negativt av att arbeta i miljöer med en stor andel män.
Se seminariet på SNS Play och ta del av rapporten 2022.11.10
Kvinnor bedöms inte ha lika stor potential som män när beslut fattas om befordran. Det visar forskning från USA. Hur ser det ut i Sverige och vad kan göras för att förändra detta?
Se seminariet på SNS Play 2022.06.03
Skillnaden mellan kvinnor och mäns löner har minskat varje år sedan 2007. Samtidigt visar Kommissionen för jämställda livsinkomster att det kommer att ta 100 år innan inkomstgapet mellan könen sluts. Hur hänger det ihop? Var bör fokus riktas och vad är avgörande för att effektiv politik ska kunna utformas?
Se seminariet på SNS Play 2022.05.03
Många vittnar om att kvinnors karriärer påverkas negativt av föräldraskap. Det är dock inte helt enkelt att undersöka detta vetenskapligt. En SNS-rapport författad av Petter Lundborg visar att när kvinnor får barn arbetar de färre timmar och byter till sämre betalda jobb nära hemmet, vilket får stora konsekvenser för deras livsinkomster.
Se seminariet på SNS Play och ta del av rapporten 2021.10.18
SNS Analys 99. Den moderna papparollen – ett faderskap i förändring 2023.12.06
SNS Analys 94. Sexuella trakasserier på jobbet ökar den ekonomiska ojämställdheten 2023.03.13
SNS Analys 92. Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker 2022.11.28
SNS Analys 90. Hur påverkas kvinnors ledarskap av gruppens könssammansättning? 2022.11.10
SNS Analys 78. Föräldraskap – ett hinder i karriären? 2021.10.17