Lärdomar om den svenska arvsskatten

Tis 5 november 2019

Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Skatten var impopulär och det fanns flera sätt att undvika den. Samtidigt är beskattning av arv fortfarande vanligt internationellt. Vilka är argumenten i dag, femton år senare, för och emot en svensk arvsskatt?

Sverige är i dag ett av få länder inom EU-15 som inte har en arvsskatt. Intäkterna från den tidigare svenska arvsskatten var förhållandevis låga och många uppfattade skatten som illegitim. Det förekom också att arv undanhölls från beskattning.

Forskaren Sebastian Escobar-Jansson undersöker i en ny SNS-rapport hur omfattande underrapporteringen av tillgångar var. Han tar även upp vad som är viktigt att ta hänsyn till, och vad det behövs mer kunskap om, för att bedöma effekterna av en arvsskatt. På seminariet presenterar han sina slutsatser.

Magnus Henrekson, forskare och vd för Institutet för Näringslivsforskning, Carl Bennet, vd för Carl Bennet AB och Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom vid LO, kommenterar rapporten.

Seminariet anordnas inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.

Medverkande

Carl Bennet, vd för Carl Bennet AB
Sebastian Escobar-Jansson, forskare i nationalekonomi vid Ludwig-Maximilians-Universität München.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom och tidigare sekreterare i den statliga utredningen av egendomsskatter (SOU 2004:66), den så kallade Egendomsskattekommittén.

Seminariet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Anmälan och pris

Seminariet är öppet för SNS medlemmar*, särskilt inbjudna och press. Avgiften är 495 kr. Moms tillkommer och avgiften faktureras. Vid avanmälan efter den 1 november eller vid utebliven ankomst debiteras 495 kr.

*Lista över SNS medlemmar/Information om medlemskap.

Varmt välkommen!