Forskningsprojektet Lärdomar om integration har fokuserat på hur fler personer som invandrat till Sverige kan inkluderas på arbetsmarknaden och hur utbildningssystemet kan bidra till etablering.
Projektet startades år 2017 och avslutades i juni 2021. En viktig utgångspunkt har varit att det tar lång tid för utrikes födda och särskilt flyktinginvandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktinginvandringen till Sverige har under flera decennier varit större än till många andra länder i västvärlden. Många av de vuxna som har kommit till Sverige på senare tid har låg utbildning och få nyanlända elever slutför sin gymnasieutbildning.
SNS har knutit 17 välmeriterade forskare inom nationalekonomi, företagsekonomi, sociologi och demografi samt en brett sammansatt referensgrupp till projektet som har resulterat i tio rapporter och 20 seminarier och workshops. Dessa finns att läsa respektive titta eller lyssna på längre ned på sidan.
kontakt
Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se
Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se
referensgrupp OCH finansiering
Följande har ingått i referensgruppen: A2B Sverige, AcadeMedia AB, Arbetsförmedlingen, Axfood, Axfoundation, Finansdepartementet, Intendia Group, Kompetensföretagen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Röda Korset, Samhall, Scania CV AB, Skanska AB, Sveriges Kommuner och Regioner, Stockholm stads utbildningsförvaltning, Södertälje kommun, Tillväxtverket och Unionen.
Fyra lärdomar från projektet
- Integrationen berör flera olika politikområden.
- Utbildning är centralt och tidiga insatser har visat sig vara viktiga.
- För att underlätta etablering på arbetsmarknadens krävs en kombination av åtgärder.
- Praktik och subventionerade anställningar ökar sannolikheten att få jobb. Men kvinnor deltar i lägre utsträckning än män.
Intervju med Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare
Sedan 2017 har SNS drivit forskningsprojektet Lärdomar om integration för att bidra till ny kunskap om integrationen i Sverige och hur den skulle kunna fungera bättre.
»Integrationsfrågorna handlar om så mycket mer än bara arbetsmarknaden och det blir också tydligt i det här projektet.« Läs mer
Intervju med Annika Sundén, Analyschef Arbetsförmedlingen
För Arbetsförmedlingen är integrationsfrågan central. Därför har analyschefen Annika Sundén medverkat i referensgruppen till SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.
»Det är oerhört värdefullt att SNS har gjort den här satsningen på ett forskningsprojekt som sträcker sig över flera år och som tar upp många olika aspekter av integration.« Läs mer
Intervju med Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi
Mats Hammarstedt har ägnat sin karriär åt att forska om integration. Inom SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration har han skrivit en rapport om vägen in på arbetsmarknaden.
»Integration är viktigt ur alla aspekter för ett samhälle.«
Läs mer
Avslutningsseminarium i juni
Den 18 juni 2021 anordnade SNS webbinariet ”Lärdomar om integration” för att markera slutet för forskningsprojektet med samma namn. Projektet startade 2017 och Gabriella Chirico Willstedt, som varit ansvarig forskningsledare, inledde med att sammanfatta lärdomarna från de tio forskningsrapporter som projektet resulterat i [Ta del av presentationen här].
Under webbinariet intervjuades två deltagare ur den referensgrupp som följt projektet, nämligen Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen och Johann Knigge, nationell chef för Svenska Röda Korset. Referensgruppen har bestått av ca 20 organisationer från privat, offentlig och ideell sektor som har träffats vid ett par tillfällen varje år. Gruppens roll har bland annat varit att lämna synpunkter på forskarnas rapportutkast och komma med inspel till ämnen att belysa i projektet.
Tre forskare som skrivit i projektet presenterade sina rapporter. Nina Drange, forskare vid The Ragnar Frisch Centre for Economic Research och Statistisk Sentralbyrå Norge, skrev projektets första rapport som handlar om hur förskolan kan stärka skolresultaten bland utrikes födda barn. Läs mer i rapporten Promoting integration through child care: Lessons from Norway. [Ta del av presentationen här].
Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), berättade om rapporten han varit medförfattare till som handlar om studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever [Ta del av presentationen här]. Avslutningsvis presenterade Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN), slutsatserna från rapporten Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration? [Ta del av presentationen här]
Därefter följde ett samtal med Roger Mörtvik (S), statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. “Kommer vi klara kompetensförsörjningen till nyindustrialiseringen och välfärdens kompetensförsörjning i framtiden? Det beror på hur väl vi klarar etableringen i dag”. För att göra det, menade statssekreteraren, måste insatserna inledas från dag ett.
Webbinariet avslutades med ett panelsamtal med Nina Drange, Hans Grönqvist, Mats Hammarstedt och Roger Mörtvik, där bland annat subventionerade anställningar, diskriminering, utbildningsinsatser och pandemins effekter på integrationen diskuterades.
Tio rapporter med fokus på arbetsmarknad och utbildning
UTBILDNING
Promoting integration through child care: Lessons from Norway
Drange | Förskolan stärker skolresultaten för utrikes födda barn, framför allt för flickor. Ökad inskrivning i förskolan bland utrikes födda barn kan också leda till ökad sysselsättning hos föräldrarna. Läs mer
Studiegap mellan inrikes och utrikes födda elever
Grönqvist & Niknami | Utrikes födda elever klarar sig allt sämre i skolan jämfört med inrikes födda elever. För att minska studiegapet krävs tidiga insatser för eleverna. Eftersom föräldrarnas socioekonomiska status har stor betydelse för storleken på studiegapet krävs också breda satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik för utrikes födda vuxna. Skolsegregation förklarar relativt liten del av de ökade skillnaderna. Läs mer
Bedömning av utländsk utbildning: effekter på sysselsättning och lön
Tibajev | Ett formellt erkännande av utländsk utbildning leder till ökad sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Etableringen på arbetsmarknaden är dock koncentrerad till de lägre inkomstnivåerna. För att fler nyanlända akademiker ska kunna etablera sig krävs till exempel validering av kunskaper och praktik. Läs mer
Inkludering på arbetsmarknaden
Enkla jobb och kunskaper i svenska
Ek, Hammarstedt, Skedinger | Jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska arbetsmarknaden som är förknippad med varaktig sysselsättning för personer från Afrika och Mellanöstern, men de enkla jobben leder sällan till mer kvalificerade jobb. Tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) är inte något som arbetsgivare fäster stor vikt vid när flyktingar söker enkla jobb. Läs mer
Kvinnor med flyktingbakgrund i rut-subventionerade företag
Rickne | Rutavdraget har skapat en ny efterfrågan på enkla jobb. Majoriteten av de sysselsatta i rutsubventionerade företag är kvinnor, och en stor andel är utrikes födda. Företag som subventioneras av rutavdraget anställer en snarlik andel kvinnor med flyktingbakgrund som privat sektor som helhet. Läs mer
Flykting- och anhöriginvandrares väg till arbete
Andersson Joona | Betydligt fler män än kvinnor tar del av de aktiviteter som visat sig innebära högre sannolikhet att få ett jobb, såsom arbetsmarknadsutbildning, praktik eller subventionerad anställning. Att fler kvinnor deltar i mer arbetsmarknadsnära insatser kan korta deras väg till etablering. Läs mer
Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration
Holmqvist, Omonović, Urban | Det finns målkonflikter mellan integration på arbetsmarknaden och integration på bostadsmarknaden med nuvarande organisation. Den statliga arbetsmarknadspolitiken måste samordnas bättre med kommunernas ansvar för nyanländas boende. Läs mer
Bidrar etisk segregation till mer egenföretagande?
Andersson | Nyanlända som hamnade i kommuner med en större andel landsmän som var egenföretagare var mer benägna att bli egenföretagare än andra nyanlända. De nyanlända som blev egenföretagare tjänade mindre under de första tio åren i Sverige än de som var anställda. Samtidigt var de i lägre utsträckning beroende av ekonomiskt bistånd. Läs mer
Föräldraledighet: hinder eller möjlighet för etablering i samhället?
Duvander, Mussino | Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små. Läs mer
Uppehållstillstånd och integration
Kilström, Olme | Längre tid till permanent uppehållstillstånd ledde inte till att asylsökande i högre utsträckning fick en anställning eller högre inkomster, däremot var det fler som påbörjade en utbildning. Läs mer
Medialt genomslag
Projektets rapporter och seminarier har fått stort genomslag i medierna och det offentliga samtalet. Nedan följer ett axplock av artiklar och inslag.
2021.06.12 ”Hur kan integrationen förbättras?”, Sveriges Radio
2021.06.07 ”Svårt för nyanlända akademiker att hitta kvalificerade jobb”, Arbetsvärlden
2021.05.07 ”Validering av utländska examina ökar sysselsättningen”, Altinget
2021.05.05 ”He got a job matching his degree – six years after moving to Sweden”, Sveriges Radio
2021.03.05 ”Påverkar föräldraförsäkringen etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda?”, Sveriges Radio
2020.10.05 ”Inte enkelt att få enkla jobb för flyktinginvandrare”, DN
2020.03.05 ”Så kan invandrares skolresultat förbättras”, SvD
Seminarier och workshops
2021.04.29 Validering av nyanländas utbildning och dess betydelse för etableringen på arbetsmarknaden
2021.03.16 Föräldraförsäkringens betydelse för nyanländas etablering
2020.10.22 Invandring, boende och arbete – hur ser samspelet ut?
2020.10.06 Är lågkvalificerade jobb och sfi bra vägar in på arbetsmarknaden?
2020.04.22 Ny kunskap om flykting- och anhöriginvandrares etablering på arbetsmarknaden
2020.03.06 Hur kan skolresultaten stärkas för utrikes födda?
2019.06.25 Bidrar rut till ökad sysselsättning bland kvinnor med flyktingbakgrund?
2019.05.27 Utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering – lärdomar från de nordiska länderna
2019.05.02 Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar
2019.02.04 Integration och tillfälliga uppehållstillstånd
2019.01.30 Nyanländas möjligheter till etablering genom YA-jobb
2019.01.21 Workshop om rekrytering av nyanlända
2018.12.14 Segregation och flyktinginvandrares företagande
2018.09.27 Flyktingars integration på svensk arbetsmarknad över tid
2018.09.20 Effektiva insatser för att få nyanlända i jobb
2018.06.01 Förskolans betydelse för integrationen
2018.05.03 Vad kan göras för att stärka den psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända?
2018.04.16 Mottagandeutredningen presenteras på SNS
2018.03.23 Företagande och entreprenörskap bland utrikes födda – utmaningar och goda exempel
2017.11.21 Hur ska flyktingar få jobb? Erfarenheter från de nordiska länderna