Lyssna
Lyssna på seminariet
Varje ny företagsskandal och finansiell kris leder ofelbart till krav på ökad transparens och fler regleringar, bland annat när det gäller revisionen av bolagens finansiella rapportering. Men det är i hög utsträckning revisorskåren själv som måste leda arbetet med att stärka förtroendet för revisionen. En mer oberoende och förstärkt redovisningstillsyn borde också utvecklas, menar tre redovisnings- och revisionsforskare i SNS-rapporten Revisionens roll i bolagsstyrningen.
EU-kommissionens krav på ökad reglering, strävan mot internationell harmonisering och införandet av principbaserade redovisningsstandarder är några av revisionsbranschens utmaningar som författarna belyser. Regelefterlevnad och standardisering räcker dock inte för att höja förtroendet eller för att undvika nya misslyckanden. I stället krävs professionell integritet och nytänkande inom branschen, enligt forskarna.
− Om revisionen blir kraftigt reglerad och byråerna befinner sig på en konkurrensintensiv marknad är det möjligt att branschens svar blir ännu fler standardiserade och checklistestyrda aktiviteter. Frågan är vem det gynnar, säger Bino Catasús, Stockholms universitet.
Principbaserade redovisningsstandarder, som IFRS, innebär att fler poster än tidigare i den finansiella redovisningen påverkas av företagsledningens bedömningar. Det ställer stora krav på att revisorn själv är principorienterad och beredd på att hantera de ökade risker som kan uppstå vid en granskning i efterhand.
− Det finns starka krafter som medför att revisorer blir regelorienterade och klientorienterade. Man bör ana oråd när man hör revisorer tala om att idén med principbaserade standarder är att flera olika tolkningar är möjliga, säger Niclas Hellman, Handelshögskolan i Stockholm.
Rapporten berör såväl den svenska som den internationella utvecklingen.
Författare är Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholms universitet, Niclas Hellman, tillförordnad professor i extern redovisning och finansiell analys vid Handelshögskolan i Stockholm och Christopher Humphrey, professor i redovisning, Manchester Business School, University of Manchester.
Seminarium
Rapporten presenterades vid ett seminarium på SNS den 3 december.
Revisorskåren behöver bli bättre på att kommunicera och driva kvalitetsfrågor sade Anna-Clara af Ekenstam, ordförande i revisorernas branschorganisation FAR när den nya SNS-rapporten presenterades och diskuterades.
Två av de slutsatser som författarna drar i rapporten är att:
- Revisorernas externa rapportering behöver utvecklas så att även andra än styrelse och huvudägare får inblick i det som kommit fram under revisionsprocessen.
- Det behövs en fördjupad, utvecklad och samordnad tillsyn av redovisning och revision som tar ett helhetsgrepp på dessa frågor. I HQ-fallet gjordes en åtskillnad mellan revision och redovisning. Det berodde på att man inom reglering och tillsyn skiljer på redovisning och revision.
– Revisorerna behöver kunna peka på konsekvenserna för klienten vid tveksamma tillämpningar av redovisningsstandarderna. Staten har i detta fall en viktig roll att spela. Tyvärr har ansvaret för att utveckla lagstiftning, normering och tillsyn delats upp på flera olika departement och myndigheter. Det skapar gränsdragningsproblem och risk för otydlighet. Det kan också göra det svårt att samla tillräcklig kompetens på ett och samma ställe, sade Niclas Hellman.
Medverkande:
Johan Bygge, COO, EQT
Bino Catasús, professor i redovisning och revision, Stockholms universitet
Anna-Clara af Ekenstam, ordförande, FAR, partner, PWC
Lennart Francke, senior rådgivare, Swedbank
Niclas Hellman, t.f. professor i extern redovisning och finansiell analys, Handelshögskolan i Stockholm
Björn Jansson, chef, Investment Banking & Securities, Carnegie Investment Bank AB
Fredrik Rystedt, tidigare CFO på Nordea och Electrolux
Mötet leddes av Ilinca Benson, SNS