Hur bör framtidens energisystem utformas för att möta de krav som klimatmålen ställer och samtidigt ge en trygg energiförsörjning? Projektet pågår 2021–2024.


Kontakt

Forskningsledare: Thérèse Lind, therese.lind@sns.se, +46 73 987 19 11
Projektledare: Angelica Dahl, angelica.dahl@sns.se, + 46 72 251 79 53

Utgångspunkter

energisystemet inverkar på klimatet

Energisystemet – det vill säga tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi – är en central del av samhället. Det välstånd som har byggts upp i Sverige och i andra delar av världen hade inte varit möjligt utan trygg tillgång till energi. Globalt tillförs energin i stor utsträckning från fossila källor såsom olja, kol och gas. Energisystemet är den starkast bidragande orsaken till utsläppen av växthusgaser, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Om målet ska vara fortsatt välstånd, samtidigt som utlovade klimatmål enligt internationella avtal uppnås, krävs en drastisk omställning av energisystemet.

trygg energiförsörjning viktigt för samhället

Transportsektorn och industrin är samhällsbärande branscher med betydande energibehov. Tillsammans står dessa sektorer för ungefär 60 procent av den totala slutliga energianvändningen i Sverige. Även andra grundläggande samhällsfunktioner, såsom fastigheter och olika typer av informationsinfrastruktur, är beroende av en säker tillgång till energi. En förutsättning vid en omställning av energisystemet är därför att en trygg energiförsörjning kan säkerställas. Inriktningen för framtidens energisystem kan också påverka i vilken utsträckning Sverige blir beroende av andra länder, och därmed hur sårbara vi blir geopolitiskt.


Genomförda seminarier

2021.04.20 Klimaträttsutredningen gästar SNS


Pågående studier

koldioxidläckage, ren teknologi och internationell konkurrenskraft

”Om vi inför tuffare regler eller styrmedel än andra länder eller regioner kommer utsläppen bara flytta på sig”. Argumentet om koldioxidläckage kommer ofta upp i energi- och klimatdiskussioner. Men vilka vetenskapliga bevis finns det för detta påstående? Och hur ser andra sidan av myntet ut? I en värld med fokus på hållbarhet, fossilfrihet och noll-utsläpp inom en 20–25 års period, kan tuffare regler och styrmedel för att begränsa utsläpp rent av bli en konkurrensfördel? Om detta kombineras med erbjudande om ren energi, vad kan det få för effekter för svensk konkurrenskraft? Detta är frågor som författarna av rapporten kommer belysa.

Författare: Shon Ferguson, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Rikard Forslid, professor vid Stockholms universitet, Mark Sanctuary, forskare vid Svenska Miljöinstitutet (IVL).

policy för integrerade energisystem

Energy Systems Integration (ESI) är ett framväxande paradigm och står i centrum för EU:s energiomställning. Tanken är att ha en helhetssyn på el-, gas- och värmesektorerna för att leverera ett så rent, pålitligt och prisvärt energisystem som möjligt. Genom att dra nytta av synergieffekter inom och mellan sektorer syftar ESI till att öka flexibiliteten i energisystemet, maximera integrering av förnybar energi och distribuerad produktion. Vilket kan möjliggöra en minskad miljö- och klimatpåverkan från energisystemet. ESI har studerats ur ett tekniskt perspektiv men hur ser de ekonomiska, regulatoriska och marknadsmässiga förutsättningarna ut och vilka är de viktiga avvägningarna för policy?

Författare: Carlo Cambini, professor i tillämpad ekonomi vid Polytechnic University of Turin/ Politecnico di Torino

”elbrist” i storstäderna – ett marknadsperspektiv

Effektiva lösningar på lokal elbrist innebär att det måste finnas ekonomiska incitament för flexibel lokal produktion och förbrukning, i stället för att endast lita till utbyggnad av elnät. Rapporten kommer använda samhällsekonomisk analys för att studera hur olika marknadslösningar kan bidra till att lösa lokal elbrist på ett kostnadseffektivt sätt givet de begränsningar som finns i elnätet.

Författare: Thomas Tangerås och Pär Holmberg, båda docenter i nationalekonomi, är verksamma inom forskningsprogrammet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).


Referensgrupp och finansiering

E.ON, Ellevio, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Finansdepartementet, Fortum, Göteborg Energi, Holmen, Infrastrukturdepartementet, Installatörsföretagen, Kraftringen, Lantmännen, Miljödepartementet, Naturskyddsföreningen, Piteå kommun, SCA, Scania, Skandia, SSAB, Stockholm Exergi, Svenska kraftnät, Trafikverket, Vattenfall