Hur bör framtidens energisystem utformas för att möta de krav som klimatmålen ställer och samtidigt ge en trygg energiförsörjning? Projektet pågår 2021–2024.


Kontakt

Forskningsledare: Charlotte Paulie, charlotte.paulie@sns.se, + 46 73 987 19 11
Projektledare: Angelica Dahl, angelica.dahl@sns.se, + 46 72 251 79 53


Utgångspunkter

energisystemet inverkar på klimatet

Energisystemet – det vill säga tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi – är en central del av samhället. Det välstånd som har byggts upp i Sverige och i andra delar av världen hade inte varit möjligt utan trygg tillgång till energi. Globalt tillförs energin i stor utsträckning från fossila källor såsom olja, kol och gas. Energisystemet är den starkast bidragande orsaken till utsläppen av växthusgaser, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Om målet ska vara fortsatt välstånd, samtidigt som utlovade klimatmål enligt internationella avtal uppnås, krävs en drastisk omställning av energisystemet.

trygg energiförsörjning viktigt för samhället

Transportsektorn och industrin är samhällsbärande branscher med betydande energibehov. Tillsammans står dessa sektorer för ungefär 60 procent av den totala slutliga energianvändningen i Sverige. Även andra grundläggande samhällsfunktioner, såsom fastigheter och olika typer av informationsinfrastruktur, är beroende av en säker tillgång till energi. En förutsättning vid en omställning av energisystemet är därför att en trygg energiförsörjning kan säkerställas. Inriktningen för framtidens energisystem kan också påverka i vilken utsträckning Sverige blir beroende av andra länder, och därmed hur sårbara vi blir geopolitiskt.


kommande seminarier

2022.05.05 Regelverk och marknadsvillkor för investeringar i ny kärnkraft


Genomförda seminarier

2022.04.21 Vindkraft? Ja, men inte på min bakgård!

2022.03.18 Energikommissionären gästar SNS och talar om läget i Europa

2021.11.15 Vad krävs för att integrera EU:s energisystem?

2021.10.04 Scenarier över framtidens elbehov

2021.08.31 Vindkraften och det kommunala vetot

2021.06.21 Vätgasens roll i framtidens energisystem

2021.04.20 Klimaträttsutredningen gästar SNS


Rapporter

2022.04.21 SNS Analys 84. Is NIMBYism Standing in the Way of the Clean Energy Transition?

2021.11.15 SNS Analys 79. Policyer för integrerade energisystem


Pågående studier

koldioxidläckage, ren teknologi och internationell konkurrenskraft

”Om vi inför tuffare regler eller styrmedel än andra länder eller regioner kommer utsläppen bara flytta på sig”. Argumentet om koldioxidläckage kommer ofta upp i energi- och klimatdiskussioner. Men vilka vetenskapliga bevis finns det för detta påstående? Och hur ser andra sidan av myntet ut? I en värld med fokus på hållbarhet, fossilfrihet och noll-utsläpp inom en 20–25 års period, kan tuffare regler och styrmedel för att begränsa utsläpp rent av bli en konkurrensfördel? Om detta kombineras med erbjudande om ren energi, vad kan det få för effekter för svensk konkurrenskraft? Detta är frågor som författarna av rapporten kommer belysa.

Författare: Shon Ferguson, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Rikard Forslid, professor vid Stockholms universitet, Mark Sanctuary, forskare vid Svenska Miljöinstitutet (IVL).

”elbrist” i storstäderna – ett marknadsperspektiv

Effektiva lösningar på lokal elbrist innebär att det måste finnas ekonomiska incitament för flexibel lokal produktion och förbrukning, i stället för att endast lita till utbyggnad av elnät. Rapporten kommer använda samhällsekonomisk analys för att studera hur olika marknadslösningar kan bidra till att lösa lokal elbrist på ett kostnadseffektivt sätt givet de begränsningar som finns i elnätet.

Författare: Thomas Tangerås och Pär Holmberg, båda docenter i nationalekonomi, är verksamma inom forskningsprogrammet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Prioritering när strömmen inte räcker

När det inte finns tillräckligt mycket el att tillgå vid en viss tidpunkt uppstår vad som brukar kallas effektbrist. Vanligtvis åtgärdas detta med import av el från grannländer eller genom att aktivera avtalade effektreserver för att behålla balansen i elsystemet. Om dessa åtgärder inte skulle räcka till är en manuell frånkoppling den sista lösningen för att minimera omfattningen och tiden för elavbrott. Underlag för beslut när frånkoppling behöver tillgripas tas fram genom en nationell planering som kallas STYREL. Detta är en planeringsprocess för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en manuell frånkoppling. STYREL involverar landets alla 290 kommuner, 21 regioner och 21 länsstyrelser. Därtill är omkring 160 elnätsföretag och 100 myndigheter delaktiga i planeringen. I vissa regioner ingår även en del privata företag. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om Sveriges beredskap vad gäller störningar i elförsörjningen. Detta bidrar till att öka förståelsen kring de komplexa växelverkningarna mellan elförsörjning, samhällsviktiga verksamheter och planering av samhällsskydd.

Författare: Pär Olausson, docent i statsvetenskap, Christine Große, doktor i data och systemvetenskap. Båda är verksamma vid Mittuniversitetet och Risk and Crisis Research Centre.

Elnätsreglering i Norden

De svenska elnätsavgifterna har ökat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet. Vad beror det på? Och hur har utvecklingen sett ut i andra nordiska länder? Elsystemet i Sverige har varit relativt statiskt under flera decennier innan sekelskiftet, vilket står i stor kontrast till de förväntningar som finns framåt, med många sektorer som ska elektrifieras för att minska sin klimatpåverkan. Det blir därför viktigt att se över regleringsmodellen och se hur väl den skapar incitament för nyinvesteringar i våra elnät. Men det är inte bara incitament för nyinvesteringar som är viktiga, regleringen måste vara effektiv på en rad kriterier. Inte minst ska den säkerställa en trygg elförsörjning, i form av få och korta avbrott, och prisbilden för slutkonsumenterna måste vara rimlig.

Författare: Magnus Söderberg, professor i företagsekonomi vid akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Högskolan i Halmstad och Erik Lundin forskare inom programmet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning.


Referensgrupp och finansiering

E.ON, Ellevio, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Fastighetsägarna, Finansdepartementet, Fortum, Göteborg Energi, Holmen, Infrastrukturdepartementet, Installatörsföretagen, Kraftringen, Lantmännen, Miljödepartementet, Naturskyddsföreningen, Piteå kommun, SCA, Scania, Skandia, SSAB, Stockholm Exergi, Svenska kraftnät, Trafikverket, Uniper, Vattenfall