Behövs ett nytt ramverk för finanspolitiken?

Finanspolitiken kan inom ramen för dagens regelverk bedrivas mer eller mindre konjunkturstabiliserande. Samtidigt bestäms formerna för finanspolitiken, och hur den ska samverka med penningpolitiken, i hög utsträckning av det finanspolitiska ramverket. Ramverket tillkom under 1990-talet och har sedan dess reviderats vid ett antal tillfällen. Delvis som en följd av ramverket har den offentliga sektorns skuldsättning sjunkit i Sverige under 2000-talet.

Precis innan jul tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att utreda konsekvenserna av olika mål för det finansiella sparandet. Den ska vara färdig i november 2024. En översyn av det finanspolitiska ramverket är sedan tidigare bestämd och eventuella förändringar ska träda i kraft i januari 2027.

Behöver finanspolitikens roll och möjligen även det finanspolitiska ramverket ändras? Vilka är fördelarna förknippade med en förändring och vilka är riskerna?

Medverkande

Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson och vice ordförande i Finansutskottet

Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES på Stockholms universitet och tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet

Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank

Johanna Lybeck Lilja (M), statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson

Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Anmälan och pris

Mötet är kostnadsfritt och öppet för SNS medlemmar*, forskare, press och särskilt inbjudna. Deltagande sker på plats i SNS lokaler på Jakobsbergsgatan 18, Stockholm. Möjlighet finns att delta digitalt.

Anmäl dig via anmälningsknapparna ovan.

Vid avanmälan efter den 20 maj eller vid utebliven ankomst debiteras 395 kr ex. moms. Detta gäller även när seminariet är kostnadsfritt.

*Lista över SNS medlemmar/Information om medlemskap.

Välkommen!