Det är inte glasklart vad lagen säger om tvångsmedel för att få tillgång till digital information. Osäkerheten kan minska brottsutredares effektivitet skriver Mattias Hjertstedt i en ny SNS-rapport.
Grov kriminalitet får politiker att diskutera nya former av tvångsmedel i kampen mot brott. Men det finns obesvarade frågor även kring de tvångsmedel som redan används, skriver Mattias Hjertstedt i SNS-rapporten Regleringen av brottsutredares tillgång till befintlig digital information.
Hjertstedt granskar hur tvångsmedel som brottsutredare använder för att få tillgång till befintlig information i till exempel datorer och mobiltelefoner förhåller sig till Europakonventionens skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Det gäller beslag, husrannsakan, genomsökning på distans och hemlig dataavläsning.
»Tvångsmedel av det här slaget innebär ofta väldigt stora intrång i de misstänktas privatliv och Sverige måste följa Europakonventionen. Då är det angeläget att klarlägga vilka krav som gäller«, säger Mattias Hjertstedt, universitetslektor i juridik.
Förutom juridik handlar det även om effektivitet, menar Hjertstedt. Om det är oklart vad som gäller måste rättstillämpare lägga ned mycket tid på att försöka tolka lagen. Då uppstår enligt rapporten också en risk för att osäkra domstolar och brottsutredare inte vågar använda sig av de tvångsmedel som finns. I den mån de svenska bestämmelserna inte uppfyller Europakonventionens krav är det också viktigt att välja det mest effektiva sättet att avhjälpa sådana brister.
För att möta såväl Europakonventionens krav som behovet av effektiv brottsbekämpning ger Hjertstedt en rad rekommendationer: regeringen och riksdagen bör låta se över lagtexten om tvångsmedel för att se till att den är begriplig. De bör också granska vilka tvångsmedel som idag har alltför begränsade möjligheter att prövas i domstol utifrån Europadomstolens praxis. Poliser och åklagare kan i sin tur behöva utbildning i hur tvångsmedlen ska användas. Därtill menar Hjertstedt att misstänkta som får egendom beslagtagen bör få information om möjligheten att pröva besluten i domstol – så att de hinner begära överprövning innan beslagen har upphört.
Mattias Hjertstedt ger även en allmän rekommendation till beslutsfattarna, det vill säga främst brottsutredare och domstolar.
»Beslut om tvångsmedel bör fattas utifrån en försiktighetsprincip, till förmån för personerna som drabbas. Det handlar trots allt om grundläggande fri- och rättigheter, och detta är den tolkningsprincip som Högsta domstolen anvisar«, säger han.
om projektet
Rapporten Regleringen av brottsutredares tillgång till befintlig digital information är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Det pågår 2022–2024 och fokuserar på hur brottslighet kan motverkas samt på vilka åtgärder som är effektiva i sammanhanget.
om författaren
Mattias Hjertstedt är universitetslektor vid Juridiska institutionen och anknuten till Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.