SNS Demokratirapport 2017. Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin

Johannes Lindvall Hanna Bäck Jan Teorell Carl Dahlström Elin Naurin

Lyssna

samverkan-och-strid-i-den-parlamentariska-demokratin.pdf 1,6 MB PDF

Den politiska situationen i Sverige har varit osäker och instabil på senare år. Två månader efter valet 2014 röstade riksdagen ned regeringens budget och i somras hotade en ny regeringskris. Mot denna bakgrund presenterar fem forskare sin bedömning av hur väl den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige. I rapporten SNS Demokratirapport 2017. Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin undersöker de hur Sverige kan styras framöver och om det demokratiska systemet behöver reformeras för att öka stabiliteten.

Inga behov av författningsändringar. Det råder ingen tvekan om att förutsättningarna för den parlamentariska demokratin har ändrats. Partierna har blivit fler och de politiska konflikterna har ändrat karaktär. Men forskarna konstaterar att riksdagspartierna håller på att anpassa sig och att förutsättningarna för en väl fungerande parlamentarisk demokrati alltjämt är goda. De ser därför inget behov av stora författningsändringar i dagsläget. I stället föreslår de andra åtgärder för att öka den politiska stabiliteten.

Öka riksdagens makt. Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige under de senaste hundra åren och författarna tror att det kommer att fortsätta vara så. Men en viktig förändring är att den politiska makten i Sverige har förskjutits från riksdagen till regeringen under de senaste 30–40 åren. Mycket talar för att det därför har blivit svårare att bibehålla kombinationen av tuff kamp om regeringsmakten och kompromissinriktat beslutsfattande i riksdagen, som tidigare har kännetecknat svensk politik.

– Regeringens makt får inte bli för stor om oppositionspartierna ska kunna gå med på att låta minoritetsregeringar styra landet. Riksdagspartiernas legitima intresse av att kunna påverka politiken måste tillgodoses, säger Johannes Lindvall som lett arbetet med rapporten.

    För att säkerställa att riksdagen får tillräckligt inflytande över beredningen av politiska beslut presenterar forskarna tre förslag till åtgärder:

  • Fler parlamentariskt sammansatta utredningar. Sedan början av 1980-talet har andelen parlamentariskt sammansatta utredningar minskat. Samtidigt har andelen expertutredningar ökat, vilket har stärkt regeringen på riksdagens bekostnad och försvårat samarbetet mellan regeringspartierna och övriga riksdagspartier.
  • Begränsa regeringens makt över budgeten och värna EU-nämndens roll som garant för riksdagens inflytande över EU-frågorna. Budgetpolitiken och EU-politiken är två områden där regeringens ställning har stärkts de senaste decennierna.
  • Låt inte Regeringskansliet blir för stort och resursstarkt. Departementens utredningsresurser och antalet politiska tjänster i Regeringskansliet har ökat kraftigt. Sedan första hälften av 1980-talet har antalet anställda i Regeringskansliet ökat med 50 procent. Det betyder att den som i dag kontrollerar regeringsmakten har betydligt större utredningsresurser än tidigare.

Författare

Fem statsvetare har skrivit rapporten SNS Demokratirapport 2017. Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. Arbetet har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet, samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.