Forskningsprojektet Framtidens energisystem har belyst hur Sveriges energisystem bör utformas för att möta de krav som klimatmålen ställer och samtidigt ge en trygg energiförsörjning.
Projektet startade 2021 och avslutades i mars 2024. Inom ramen för projektet har vi givit ut flera rapporter och hållit en mängd seminarier som belyser olika aspekter av energiomställningen. Nedan kan du läsa om lärdomarna från projektet, ladda ned rapporterna och se eller lyssna på inspelningarna från seminarierna.
Kontakt
Forskningsledare: Charlotte Paulie, charlotte.paulie@sns.se, + 46 73 987 19 11.
Projektledare: Anna Jahre, anna.jahre@sns.se, +46 (0) 76-724 43 45.
Upplägg och resultat
Elva välmeriterade svenska och internationella forskare i nationalekonomi, företagsekonomi, industriell organisation, data- och systemvetenskap samt statsvetenskap har skrivit rapporter för projektet. Ytterligare åtta forskare har varit vetenskapliga granskare av rapporterna. Projektet har utmynnat i åtta rapporter samt 15 seminarier och workshops.
Referensgrupp och finansiering
En brett sammansatt referensgrupp bestående av representanter för ett tjugotal företag, myndigheter och organisationer har följt arbetet och bidragit med värdefulla synpunkter.
Följande har ingått i gruppen:
E.ON, Ellevio, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Fastighetsägarna, Finansdepartementet, Fortum, Göteborg Energi, Holmen, Infrastrukturdepartementet, Installatörsföretagen, Kraftringen, Lantmännen, Miljödepartementet, Naturskyddsföreningen, Piteå kommun, SCA, Scania, Sjunde AP-fonden, Skandia, SSAB, Stockholm Exergi, Svenska kraftnät, Trafikverket, Uniper, Vattenfall.
Forskarnas frihet och SNS oberoende
Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till dess analys, slutsatser och förslag.
Några av lärdomarna från projektet
- Integration och samarbete för en effektiv energiförsörjning. Ensam är inte stark när det handlar om energiförsörjning. Integration både nationellt och internationellt är nödvändig för att dra nytta av synergier, minska kostnader och uppnå klimatmål. För att möta nuvarande och framtida utmaningar bör även riskhantering i större utsträckning än vad som görs i dag integreras i systemet.
- Teknologi- och marknadsanpassning för framtidens behov. Energisystemet och marknaden behöver moderniseras för att spegla dagens och framtidens behov. Detta kräver en teknikneutral marknad där olika teknologier samverkar effektivt.
- Effektiv samordning och reglering. En väl genomtänkt reglering och samordning mellan såväl ansvariga aktörer som energikällor är avgörande för en robust energiinfrastruktur. Reglering bör balansera nödvändiga investeringar med rimliga priser för konsumenter.
- Balans mellan nationella och internationella intressen. Sverige har historiskt haft en konkurrensfördel tack vare relativt ren och billig el. Samtidigt väntas efterfrågan på el öka och elsystemet blir alltmer sammankopplat med övriga kontinenten. För ett välfungerande och konkurrenskraftigt elsystem behövs en balans mellan nationella och internationella intressen.
Åtta rapporter med fokus på framtidens energisystem
sns analys 79. policyer för integrerade energisystem
Carlo Cambini
När koldioxidutsläppen ska minska i EU:s energisektor är ett av huvudmålen att integrera energisystemen, det vill säga att samordna planering och drift mellan ett flertal energibärare, infrastrukturer och slutanvändare. Trots potentialen är storskaliga integrationsprojekt sällsynta, delvis på grund av brist på investeringar i ny teknik och otydliga roller för nätoperatörer. För att stimulera innovation och tillåta nya aktörer på marknaden krävs mer öppen tillgång till energidata och mindre restriktiva regleringar. Läs mer.
SNS Analys 84. Is NIMBYism Standing in the Way of the Clean Energy Transition?
Stephen Jarvis

Lokalt motstånd mot vind- och solkraftsprojekt utgör en utmaning för klimatmålen. Förseningar av dessa projekt leder till högre kostnader och bromsar omställningen till ett fosssilfritt energisystem. Lösningar som gör projekten mer lönsamma för de närboende, såsom kommunalt delägande, och en omfördelning av beslutsmakt föreslås för att harmonisera lokala och större mål. Läs mer.
Elbrist i storstäderna – ett marknadsperspektiv
Pär Holmberg och Thomas Tangerås
Efterfrågan på el överstiger tillgången i Sveriges storstäder, delvis på grund av att det inte är tillräckligt lönsamt att producera el där den behövs som mest. För att lösa problemet föreslås ett införande av nya, mer detaljerade elområden som möjliggör högre ersättning för lokal elproduktion nära storstäderna utan att höja kostnaderna för konsumenterna. Dessutom föreslås en ny form av elprisavtal som uppmuntrar konsumenter att minska sin förbrukning under efterfrågetoppar, vilket kan bidra till en mer effektiv elanvändning och minska risken för elbrist. Läs mer.
Koldioxidläckage eller konkurrensfördel? Om balansgången mellan industri- och klimatpolitik
Shon Ferguson, Rikard Forslid och Mark Sanctuary
Trots stränga miljökrav har vi i Sverige inte sett att industrin flyttat produktionen utomlands i någon större utsträckning. Låga koldioxidkostnader och tillgång på ren el är två förklaringar. Men med ökade utsläppspriser växer risken för koldioxidläckage, där produktion flyttar till länder med lägre miljökrav. För att motverka detta och nå nollutsläpp 2045 föreslås en kombination av skatter och subventioner. Sverige bör använda sin fördel av tillgång till ren el strategiskt för att främja tekniköverföring och innovation, och samtidigt omvärdera skattebefrielser för biobränslen. Läs mer.
Analys av priser och reglering på den svenska elnätsmarknaden. Vad kan vi lära av våra grannländer?
Erik Lundin och Magnus Söderberg
Elnätspriserna i Sverige har stigit mer än andra nordiska länders, utan tydliga tecken på motsvarande kvalitetsförbättringar i infrastrukturen. Denna trend tyder på brister i den svenska regleringen av elnät. För att stimulera nödvändiga investeringar och effektivisering föreslås att Sverige anpassar sina regleringsmetoder, likt de modeller som finns i Norge och Finland. Läs mer.
Is There Enough Power? Swedish Risk Governance and Emergency Response Planning in Case of a Power Shortage
Christine Große och Pär Olausson
Samhällsviktig verksamhet måste fungera även om elförsörjningen inte räcker till. För att hantera detta har ett planeringssystem utvecklats för att styra el till prioriterade användare vid elbrist. Systemet har dock flera brister, inklusive föråldrade prioriteringar och svagt informationsutbyte. En uppdatering och bättre samordning krävs för att anpassa systemet till nya utmaningar och förhindra strömavbrott effektivt. Läs mer.
En teknikneutral elmarknad – med en effektiv elmarknadsdesign och nättariffstruktur
Pär Holmberg och Thomas Tangerås
Den gröna energiomställningen utmanar Svenska kraftnäts förmåga att hantera systemstörningar, främst på grund av sol- och vindkraftens oförutsägbarhet. För att förbättra stabiliteten och effektiviteten i elnätet föreslås en mer teknikneutral elmarknad där alla producenter och konsumenter kompenserar för de störningar de orsakar. Läs mer.
Internationell integration av den svenska elmarknaden
Pär Holmberg och Thomas Tangerås
Energikrisen 2022 ledde till ett ökat nationellt motstånd mot gränsöverskridande elhandel. Nationella hänsyn kan påverka tilldelningen av nätkapacitet och långsiktiga överföringsinvesteringar, vilket begränsar elhandeln mellan länder. För att främja en effektiv elmarknadsintegration föreslås reformer som stärker incitament för kapacitetstilldelning och överföringsinvesteringar, samt skapandet av regler som motiverar till en mer öppen handel och möjliggör för tredjeländer att bidra till investeringsbeslut. Läs mer.
Genomslag i media
—